Advokaten 1
REPORTAGE » Flexibelt arbete – möjlighet eller po
tentiell kvinnofälla? Distansarbetet under coronapandemin har lagt grunden för ett radikalt förändrat sätt att arbeta på advokatbyråer. Det finns en enorm potential till ett bättre arbetsliv. Men även faror. Arbetspsykolog Jens Näsström har under vår och sommar i år undersökt hur distansarbete påverkar affärsjurister och bolagsjurister och vilken effekt det har. Han presenterade sin undersökning vid Rakelkonferensen. De två huvudsakliga frågeställningarna har varit hur medarbetarnas välbefinnande och produktiviteten påverkats. De två områdena hänger intimt samman. – Allt står och faller med att man är i balans och mår bra. Det går inte att särskilja välbefinnande från produktivitet hos jurister, sa Jens Näsström. Det visar sig att nedstängningen haft positiva effekter. Jämfört med före nedstängningen så har utmattningsnivåerna sjunkit med i genomsnitt 15 procent utmattade. – Jag kan inte komma på någon annan förändring eller intervention än distansarbetet som skulle kunna åstadkomma en så pass stark och bred, positiv förändring, poängterade Näsström. Även nivåerna för balans och fritid har förändrats till det bättre under nedstängningen, med en ökning med 11 procent jämfört med före nedstängningen. Bilden på området är dock blandad. Jurister med barn under tolv år upplever en försämrad balans, medan de som har äldre barn upplever en bättre balans, troligen för att de äldre barnen är mer självgående. Undersökningen visar också att klienterna är i stort sett lika nöjda med sina advokater som de var före pandemin och distansarbetet, vilket juristerna själva också uppfattat. 18 INTE PROBLEMFRITT De flesta affärsjuristerna, både kvinnor och män, har mått bra under nedstängningen. – Men en ganska stor grupp har det tufft, vilket följer ett mönster som min forskning hade identifierat före pandemin. Och bland dem mår kvinnorna sämst, säger Näsström och utvecklar resonemanget: – Det är ett mönster som jag sett i flera av mina studier, och som jag kallar för ”the troubled quartile”. Det vill säga en fjärdedel av juristerna har det riktigt tufft. Ska man göra insatser som ger så stort resultat som möjligt så ska man rikta in sig på den gruppen. Och specifikt de kvinnliga affärsjuristerna. Hur distansarbetet uppfattas är inte heller konstant, påpekade Näsström. – Det där ändrar sig utifrån mer avslappnat och lättare när man får reglera själv där hemma. Vissa har det besvärligare än andra vid distansarbete. En sådan grupp är nyanställda jurister. Som nyexaminerad jurist är man långt ifrån flygfärdig. – Hur ska jag leda och utveckla mig själv Å ANDRA SIDAN SER VI ATT NÄR KVINNOR FÅR när jag arbetar ensam och inte har något närvarande ledarskap i traditionell mening? Vi som är äldre fortsätter att arbeta ungefär som vanligt. Är man ny har man inte det i ryggraden på samma sätt, sa Näsström. Även trångboddhet är en riskvad man har för bostad, familjesituation och fas i livet. Det finns många bakgrundsvariabler som påverkar. Personlighetsdrag, hur långt man har att pendla och om ens partner är arbetslös. Jens Näsström betonade att det finns flera problem som rör distansarbete. De som arbetar hemma presterar visserligen minst lika bra som kollegorna på kontoret. Men tidigare forskning visar att de distansarbetande har betydligt mindre ”face time” med cheferna vilket i sin tur leder till att de befordras bara hälften så ofta som de kollegor som är på plats. De som arbetar hemma arbetar också längre på dagen, och har kortare och färre pauser. Något som kan bli problematiskt på lång sikt. – Vi vet inte om arbetsbelastningen är jämförbar med den på kontoret eller om det är ÖKAD AUTONOMI SÅ MINSKAR NIVÅERNA AV DEPRESSION […] NYCKELORDEN ÄR AUTONOMI OCH FLEXIBILITET.” jens näsström faktor. Arbetar på man på samma ställe som man har sin fritid kan gränsen mellan arbete och fritid också bli otydlig. Det finns även risk för att personer som är blyga, introverta och tillbakadragna försvinner från arbetsgemenskapen. Enligt Näsström betonade såväl del ägare som biträdande jurister i undersökningarna vikten av att man ömsesidigt håller en kontinuerlig kontakt levande. En särskilt utsatt grupp kan småbarnsföräldrar vara. Inte minst för kvinnor kan distansarbete vara en kvinnofälla. Visserligen kan distansarbete spara in tid, men: – Vi kan se positiva effekter, men för kvinnor kanske de helt eller delvis äts upp av att den här nya energin och tiden läggs på saker som inte leder till ökad återhämtning och välbefinnande, sa Näsström, och fortsatte: – Å andra sidan ser vi att när kvinnor får ökad autonomi så minskar nivåerna av depression. Vi ser även en ökad flexibilitet, vilket kan förstärka välbefinnandet. NyckelorADVOKATEN NR 8 • 2020 »