Advokaten 1
REPORTAGE » den är autonomi och flexibilitet. Men
det har vi inte i så hög utsträckning i nuläget. Vi hade det definitivt inte i nedstängningen. Då kunde man inte välja var man skulle vara. LOCKANDE FRAMTID Jens Näsström betonade att nätverk inom den egna arbetsplatsen är avgörande för möjligheten till karriär. I det sammanhanget är det kanske inte enbart negativt med distansarbete. Det traditionella nätverkandet där män ofta är framgångsrika kan minska i tider av distansarbete. Det som är kvar är de professionella kontakterna, där det går att arbeta upp ett annat slags nätverk. Enligt Jens Näsström kan nedstängningen under coronapandemin vara inledningen till en radikalt annorlunda framtid på många arbetsplatser. – Jag ser det här som den största potentiella förändringen av juristyrket på etthundra år, sa han med emfas, och tillade att byråerna enligt hans uppfattning redan varit igenom det värsta. Före nedstängningen var distansarbetet mycket begränsat på många byråer. Under nedstängningen tvingades många att arbeta hemifrån. Båda dessa ytterligheter är negativa, enligt Jens Näsström. – De positiva effekterna kommer när man skapar flexibilitet och de anställda får välja, sa Näsström. Han berättade att olika undersökningar, som visserligen ska tas med en nypa salt eftersom resultaten kan förändras över tid, visar att många jurister är intresserade av att arbeta på distans. Framförallt kvinnliga jurister, som kan få livspusslet att gå ihop på ett helt nytt sätt. – Jurister har en hög drivkraft, och arbetsgivaren kan lita på att de gör bra val. Och det är en viktig faktor i att skapa en framgångseffekt när det nya arbetssättet implementeras. Näsström tyckte att man ska kalla den nya formen av arbete, där distansarbete varvas med närvaro på kontoret efter individens och organisationens behov, för hybridarbete. Och det är, menade han, viktigt att detta arbete får byggas upp utifrån en vetenskaplig grund. – Det ska baseras på forskning och mätningar, inte killgissningar, där vi väger in såväl individens behov som organisationens. Vi måste också kompensera distansen med distansledarskap och självledarskap, och vi måste ha verktyg för det, sa Näsström och fastslog att många jurister påverkas av en tillvaro med mer distansarbete, på ett sätt vi ännu inte sett fullt ut: – Det finns en enorm potential. Men det kan leda till bakslag, och det finns fällor. Vi har inte någon karta och området är komplext och stort, till exempel har inte humanjuristernas situation undersökts. Näsström har initierat ett treårigt forskningsprojekt om hybridarbete för jurister. Det ska utföras av ett team från Handelshögskolan och internationella experter som systematiskt ska kartlägga distansarbete i advokat- och juristbranschen. ¶ Mia Edwall Insulander var moderator för seminariet. Hon anser att det finns stora möjligheter att fundera på hur Rakelkonferensen ska utformas i framtiden. Mest beröm till digital Rakel Tekniken fungerade överlag bra, och deltagarna var i stort sett nöjda med konferensen. Så kan utvärderingen från årets Rakelkonferens sammanfattas. Betyget för helhetsintrycket av konferensen landar på 4 av 6. Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander är glad över att det gick att genomföra konferensen, trots pandemin. Hon framhåller att årets konferens genomfördes i ett begränsat format och utifrån tanken att ett panelsamtal med erfarna Hildor var intressant och relevant i kombination med 20 forskning och fakta från Jens Näsström. – Efter att ha tagit del av utvärderingskommentarerna kan man konstatera att flera hade önskat sig en längre och mer djupgående diskussion vid panelsamtalet vilket hade varit svårt att tillmötesgå i ett digitalt format, säger Mia Edwall Insulander och fortsätter: – Jag och nätverket Hilda tar med oss de synpunkter som inkommit denna gång till planeringen av framtida konferenser. Det finns stora möjligheter framöver att fundera på hur man ska göra och i vilket format Rakel ska hållas under kommande år. ¶ ADVOKATEN NR 8 • 2020 FOTO: MICKE LUNDSTRÖM