Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Att motverka korruption för etiska li
te drygt två och ett halvt år. Det är tiden mellan det att Institutet Mot Mutors (IMM) styrelse hösten 2017 beslutade om en översyn av IMM:s så kallade Näringslivskod och att samma styrelse i början av juni 2020 beslutade om en uppdaterad version av den. Koden fick då det nya fullständiga namnet Kod mot korruption i näringslivet. Varför tog det så lång tid kanske du undrar? Vad ledde processen till för ändringar? Och varför behövs ens självregleringen? Låt mig börja med den sista frågan. Nutida forskning visar att det knappast finns något som är så skadligt för politisk stabilitet, tillväxt och sunda affärer som korruption. Korruption äter upp samhällen inifrån och förstör grundförutsättningen för samhällen att fungera genom att slå mot tilliten. Även om Sverige har en relativt låg grad av korruption är vi på inget sätt förskonade. Vår omfattande kontakt med andra länder exponerar oss också för de betydligt större korruptionsproblem som finns internationellt. Att aktivt förebygga och bekämpa korruption är centralt för ett välfungerande svenskt näringsliv och svensk konkurrenskraft. För att bekämpa korruption är självreglering ett mycket bra verktyg. Naturligtvis behövs en stringent lagstiftning och tillämpning av densamma, men det är i sig inte tillräckligt. Arbetet mot korruption är delvis en fråga om regelefterlevnad, men framförallt en fråga om etik och vilken aktör man vill vara och uppfattas som. Även ageranden som är lagliga kan vara etiskt tvivelaktiga och innebära slag mot förtroendet för såväl privata som offentliga aktörer. Exempel på detta saknas inte. Det straffbara området låter sig heller inte på ett lättillgängligt sätt definieras i lagtext. Självreglering kan här fylla ut och förtydliga straffbestämmelserna och skapa tydlighet och trygghet kring vilka ageranden som är godtagbara. Dessutom kan regleringen på ett mer flexibelt sätt anpassas till samhällsutvecklingen. Koden omfattar alla dessa dimensioner. 22 NATALI ENGSTAM PHALÉN Natali Engstam Phalén, generalsekreterare för Institutet Mot Mutor, IMM, skriver om IMM:s nya kod mot korruption i näringslivet. Den uppdaterade koden betonar nu vikten av det aktiva förebyggande arbetet samtidigt som utmaningarna görs mer hanterbara genom praktisk hjälp. För att självreglering ska få önskad effekt krävs att reglerna är väl förankrade, vilket leder mig in på frågan om varför arbetet med att uppdatera koden tog sådan tid. En stor del av arbetet med att uppdatera koden har bestått i synpunktsinhämtning och diskussioner med näringslivets aktörer. Förslag på uppdaterade skrivningar har också prövats genom att det funnits möjlighet att lämna kommentarer på det förslag till uppdaterad kod som låg till grund för den slutligt beslutade koden. Alla synpunkter gicks noggrant igenom och ledde i flera fall till justeringar. Förankringsprocessen har också medfört att koden har kunnat uppdateras med vägledning på områden som idag upplevs som svåra. Så vad har då processen lett till? för det första tydliggör nu koden att företag ska arbeta förebyggande mot korruption. Detta krav är i linje med såväl de förväntningar som företag möter från bland annat kunder och leverantörer som den internationella utvecklingen. Det råder internationellt numera stor konsensus om vikten att ställa krav inte bara på att mutor inte betalas ut, utan också på att företag vidtar åtgärder för att förhindra mutor. Det är genom det proaktiva arbetet ADVOKATEN NR 8 • 2020