Advokaten 1
» Katarina Olsson. telsegrundarna vill vara med o
ch styra och ställa hur pengarna ska användas, och inte lämna dem till eftervärlden, säger han. En annan typ av stiftelser som sällan uppmärksammas, men som har en avsevärd ekonomisk betydelse, är de näringsdrivande stiftelserna. Här finns exempelvis Wallenbergkoncernens stiftelser, som är huvudägare i investmentbolaget Investor, och Henry och Gerda Dunkers stiftelser, med röstmajoritet i Trelleborgskoncernen. Professor Katarina Olsson skrev sin avhandling om just näringsdrivande stiftelser. Hon ser två huvudmotiv till att driva eller äga näringsverksamhet i stiftelseform. Det handlar om att hålla samman ett företag vid generationsskiften eller att säkra den ideologiska prägeln på en verksamhet, som en dagstidning. Den anknutna förvaltningen skapar delvis andra juridiska frågor än stiftelser med egna styrelser, konstaterar Yngve Kihlström. Det blir exempelvis centralt att dra gränser mellan förvaltarens egen verksamhet och stiftelserna. Ofta är dessutom förvaltaren destinatär, direkt eller indirekt. – Det kan vara hundratals stiftelser anknutna till en förvaltare, och det ger en helt annan karaktär på rådgivningen, berättar Kihlström, som bland andra arbetar med Uppsala Akademiförvaltning, som förvaltar drygt 600 stiftelser med Uppsala universitet som förvaltare. ”Stiftelselagen är skriven för en annan tid. StiftelseSTATEN BILDAR STIFTELSER Stiftelser brukar räknas till det civila samhället, och ses som något skilt från staten. Samtidigt har staten själv varit en betydande stiftelsebildare. Det kanske mest slående exemplet är de så kallade löntagarfondsstiftelserna, som skapades sedan den borgerliga regeringen avskaffat löntagarfonderna efter valsegern 1991. Tio miljarder kronor från de omdebatterade löntagarfonderna fick bilda grunden för sammanlagt nio forskningsstiftelser, däribland Stiftelsen för miljöstrategisk forskning (Mistra), Stiftelsen för strategisk forskning (SSF) samt KK-stiftelsen. Även den befintliga stiftelsen Riksbankens jubileumsfond fick en del av kakan, med ett tillskott på 500 miljoner kronor. Yngve Kihlström är verksam i Uppsala, en stiftelsetät stad, med många stiftelser knutna till bland annat universiteten, studentnationerna och Svenska kyrkan. Många av dessa stiftelser har ingen egen styrelse, utan förvaltas av andra juridiska personer. bildningarna ser annorlunda ut än de gjorde när lagen kom.” katarina olsson PRAXIS SPRETIG Det är alltså en brokig skara av små och stora stiftelser och förvaltningar som samlas under det stiftelserättsliga paraplyet. Länge var området rättsligt oreglerat. 1929, efter många år av diskussioner, kom lagen om tillsyn av stiftelser. Drygt 60 år senare, 1996, trädde stiftelselagen i kraft. Varför tog det sådan tid att skapa en lag för just stiftelser? – Det är politiskt intressanta frågor som vi har att göra med, där samhällets kontrollintresse står emot att främja donationsviljan. För samtidigt som man vill reglera så vill ju också staten att det bildas nya stiftelser och att folk är givmilda. I den här konflikten har de två lagarna uppstått, förklarar Katarina Olsson. Stiftelselagen utgör ett rättsligt ramverk. Många av stiftelselagens regler är dock dispositiva, och trumfas av stiftarens vilja som den kan utläsas av stiftelseförordnandet. Eftersom tillsynen är uppdelad på sju länsstyrelser är praxis bitvis spretig eller rent motsägelsefull. En sådan spretighet rör vilket kapital en stiftelse måste ha för att avkastningen ska kunna täcka ändamålet. Lagen ger här inga tydliga besked. Resultatet LÄNSSTYRELSERNA OCH KAMMARKOLLEGIETS HEMSTÄLLAN TILL JUSTITIEDEPARTEMENTET Sommaren 2019 vände sig Kammarkollegiet och de sju länsstyrelserna med ansvar för tillsyn över stiftelser till regeringen och begärde att stiftelselagen skulle ändras. I sina respektive skrivelser pekade de på problem med lagen och den splittrade tillsynen över stiftelser. De största problemen enligt myndigheterna: l Med dagens regler är det ofta oklart när en stiftelse är bildad. Frågan kan komma upp i en rad sammanhang, bland annat hos Skatte verket och hos tillsynsmyndigheterna, och tar mycket tid och resurser i anspråk. 30 30 l Kompetenskonflikter uppstår mellan Kammarkollegiet och tillsynsmyndigheten i fråga om ändringar av stiftelsers föreskrifter. l Kraven för att godkänna en permutation är alltför högt ställda, och kriterierna för att godkänna permutation är oklara. l Kraven för permutation är olika formulerade i stiftelselagen och permutationslagen. l Många stiftelser är osäkra på vad som gäller för upplösning av en stiftelse. l Länsstyrelsen tar också upp problem med tillsättande av styrelseledamöter och bristen på jävsregler för styrelseledamöter. Även problem med revision och bokföring tas upp. Förslag: l Inför en ordning som tydliggör när en stiftelse bildats. l Lägg alla frågor om ändring av stiftelsers föreskrifter hos en myndighet. l Underlätta möjligheten till permutation något och tydliggör reglerna för permutation. l Låt permutationslagens formulering ersätta stiftelselagens. l Inför en regel i stiftelselagen om när en stiftelse upphört. l Utred om det ska krävas ett reserverat kapital vid bildandet av insamlingsstiftelser. ADVOKATEN NR 8 • 2020