Advokaten 1
ba med detta och göra gott så innebär det att vi
blir en attraktiv arbetsgivare, säger han. Katarina Olsson känner väl igen stiftelsernas tradition av ideellt eller lågarvoderat arbete. INTRESSET ÖKAR Stiftelsen är alltså en gammal företeelse. Frågan är om den har framtiden för sig. Katarina Olsson tror i alla fall det. – Intresset för att driva verksamhet i stiftelse ökar, av flera anledningar. En är den internationella trenden som innebär att statens finansiering av samhällssektorer minskar. Det ökar i sin tur kraven på de privata aktörerna att ta ansvar för allmännyttiga intressen, som forskning, utbildning, barn och ungdom, behövande äldre och sjukvård, säger hon. En annan faktor som driver på utvecklingen, menar Olsson, är det ökade intresset hos välbärgade personer att bilda stiftelser för att påverka samhället. Manfred Löfvenhaft tycker sig inte se någon större efterfrågeökning på stiftelserättslig rådgivning. Det gör däremot de andra rådgivarna. – Kanske kan man säga att stiftelsen har fått en liten renässans på senare tid. Fler intresserar sig för filantropi, och många tycker att det är fint att ge tillbaka till samhället. Så allmänhetens intresse för stiftelseformen har tilltagit på senare år, säger Lynda Ondrasek Olofsson. Genom internationaliseringen kommer också allt fler i kontakt med utländska rättsfigurer som mer eller mindre liknar stiftelser. Den anglosaxiska trusten är ett exempel, som dyker upp emellanåt, inte minst i ADVOKATEN NR 8 • 2020 skattemål. Men även om trust ofta översätts med stiftelse går det sällan att sätta likhetstecken mellan stiftelse och trust, enligt Katarina Olsson, som i december publicerar en bok om trusten sedd med svenska ögon. Det är som regel fråga om helt olika företeelser, med skilda historiska bakgrunder. Det verkar som att de flesta tror på en växande marknad för stiftelserätten framöver. Men kan vi då räkna med att få en ny eller uppdaterad stiftelselag inom överskådlig tid? Meningarna går isär. – Det är kanske rimligt att tro på en uppdatering av stiftelselagen, med hänsyn till att såväl samtliga länsstyrelser som handlägger stiftelsefrågor och Kammarkollegiet gemensamt har vänt sig till regeringen och begärt det, säger Bo Hjalmarsson. – De stora allmännyttiga stiftelserna, de funkar ganska bra redan nu. De andra är för obetydliga för att man ska lägga stora samhällsresurser på det. Så nej, jag tror inte på någon stor justering i närtid i alla fall, säger Manfred Löfvenhaft. Lynda Ondrasek Olofsson hör till dem som tror att en ändring på sikt kan vara på gång. Hon vill samtidigt försvara den svenska stiftelsebildningen mot dem som påstår att den är för rigid och brister i flexibilitet. – Jag vill behålla den här robustheten och det goda rykte som den svenska stiftelsen har både i Sverige och internationellt, säger hon, och tillägger att stiftelser inte lämpar sig för alla verksamheter och att det finns andra associationsformer om man vill ha mer flexibla lösningar. ¶ Storskaliga flytande solcellsparker kan vara en av lösningarna för en hållbar energiförsörjning. Svenska forskningsstiftelsen Rise är med och finansierar ett projekt för att göra dessa parker möjliga. Hopp och utmaningar för världskänd stiftelse – vänd! » 33 33 FOTO: RISE