Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Skärpta regler för Advokat Ulf B
ergquist redogör för gällande rätt och för det aktuella lagstiftningsarbetet med skärpta regler för månggifte och gör en internationell utblick över hur månggifte hanteras i andra länder. den här artikeln redogör jag först för gällande rätt samt därefter för det aktuella lagstiftningsarbetet med skärpta regler för månggifte. Vidare görs en internationell utblick över hur månggifte hanteras i andra länder i Norden och i övriga Europa. I HUVUDREGEL OM ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA ÄKTENSKAP Månggifte har sedan urminnes tider inte varit tillåtet enligt svensk rätt (2:4 ÄktB). Månggifte är till och med straffrättsligt sanktionerat (7:1 BrB). En annan fråga är hur vi i Sverige ska se på ett månggifte, som ingåtts i utlandet. Reglerna om erkännande av utländska äktenskap finns i IÄL (lagen 1904:26 s. 1 om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmyndarskap). Grundregeln i 1:7 IÄL är att ett äktenskap, som ingåtts i utlandet, erkänns i Sverige, om det är giltigt i den stat där det ingicks. Den regeln är självklar. Två makar, som gift sig i Tyskland för 40 år sedan och sedan som pensionärer flyttar till Sverige, anses naturligtvis inte som ogifta i Sverige. (Inte heller anses min fru och jag som ogifta i Tyskland.) Som 46 ORDRE PUBLIC-FÖRBEHÅLL I nästan all IP-rättslig lagstiftning finns det ett så kallat ordre publicförbehåll. Det innebär att regler i en utländsk lag inte får tillämpas, om det skulle vara uppenbart oförenligt med grunderna för rättsordningen i Sverige (7:4 IÄL). Svenska domstolar/myndigheter är emellertid mycket restriktiva med att tillämpa ordre public, även vad avser månggifte. I doktrinen finns olika uppfattningar om huruvida månggifte ska anses vara uppenbart oförenligt med grunderna för den svenska rättsordningen och därmed stridande mot ordre FÖRSTA SPECIALREGELN OM MÅNGGIFTE ÅR 2004 I början av 2000-talet såg lagstiftaren behov av striktare regler för erkännande av utländska äktenskap. Syftet var att förhindra att svenska regler om äktenskaps ingående kringgicks, genom att personer bosatta i Sverige åkte till sitt ”ursprungsland” och där ingick äktenskap, som inte var tilllåtna i Sverige, för att därefter få det utländska äktenskapet erkänt i Sverige. År 2004 infördes därför en ny paragraf (1:8 a IÄL), som innebär att vissa utländska äktenskap inte erkänns i Sverige. Det ADVOKATEN NR 8 • 2020 PRESENTATION Advokat Ulf Bergquist har varit Advokatsamfundets expert i utredningen om månggifte. utgångspunkt gäller regeln i 1:7 IÄL även för ett månggifte som ingåtts till exempel i ett muslimskt land, eftersom det äktenskapet är giltigt i det land där det ingåtts. public. Bogdan anser att månggifte inte strider mot ordre public. Lind och Bergquist/Fayad (Internationell äktenskapsrätt, Norstedts Juridik, 2017) anser däremot att månggifte uppenbart strider mot grundläggande svenska värderingar. I den norska doktrinen finns motsvarande diskussion. Wærstad har samma uppfattning som Lind och Bergquist/Fayad. Frantzen delar där emot Bogdans uppfattning. I flera länder (till exempel Frankrike) används ordre public för att vägra erkännande av utländska månggiften.