Omtanke 1
AKTUELLT Svenska högstadieelever: ”Därför duschar
vi inte” 6 av 10 högstadieelever duschar inte alltid efter gympan. Det visar en undersökning som Sveriges Radios Reporternätverk har gjort och där 3200 högstadieelever över hela landet har svarat. Det gör den till den största undersökning som har gjorts om just högstadieelevers duschvanor. Anledningarna är bland annat att det är snuskigt i duscharna, att det är för stressigt och många känner sig otrygga - bland annat handlar det om att inte vilja visa sin kropp. – Man kanske tycker att något är fel på en och då är man rädd att andra ska tycka det också, säger en tjej som Sveriges Radio intervjuat. Men också att man är rädd att någon ska ta en bild eller filma. – Det var nån person som tog kort på min bror när han duschade och lade ut på sociala medier, det är fan inte ok alltså, säger en kille som går i åttan. Emma Johansson reporter på P4 Jönköping har följt en högstadieelev under en skoldag för att försöka förstå varför hon vägrar att duscha. – Jag insåg att skolduscharna är en väldigt stor del av elevernas vardag. I och med att dom har idrott tre gånger i veckan så blir det ett stort hinder i skolveckan om man tycker att dusch ningen är jobbig. Några elever jag har mött håller igen på idrotten för att slippa bli svettiga och därmed slippa duscha, något som ju i längden kan påverka betyget. Och att dem är beredda att offra betyget visar ju hur jobbigt dom tycker att skolduschen är. (SE) Om undersökningen Sveriges Radios Reporternätverk har gjort den största undersökningen någonsin av hur elever gör med dusch efter idrotten. 3266 högstadieelever har svarat på en enkät. Svaren visar att 60 procent av eleverna inte alltid duschar i skolan. Orsakerna är flera, som dåligt städade omklädningsrum och tidsbrist. Men eleverna vittnar också om att de känner en otrygghet i hela situationen med skolduschen. Barn till personer i skyddade boenden behöver mer trygghet Barn drabbas ofta på flera sätt vid våld i nära relationer. Söker sig utsatta familjemedlemmar till skyddat boende riskerar barnen att drabbas igen, när deras behov av trygghet inte uppmärksammas eller de inte ens blir insläppta. Det konstaterar Socialstyrelsen i en ny rapport. Mellan den 1 maj 2015 och 30 april 2016 togs drygt 6 500 personer emot på skyddade boenden i Sverige. Cirka hälften av dem var medföljande barn. Trots det finns det brister i arbetet med tryggheten för barnen. Dessutom släpps många av dem inte ens in på boendet eftersom en del har åldersgränser för pojkar i tonåren. – Pojkarna kan då tvingas skiljas från sin mamma och sina syskon. I värsta fall får de bo kvar hos en våldsam pappa eller styvfar, eller så placeras de på ett annat tillfälligt boende eller får bo hos släktingar eller vänner, säger Dick Lindberg, utredare på Socialstyrelsen och en av författarna till ”Kvalitet i skyddade boenden – en enkätundersökning 2016”. Nästan vartannat boende som svarade på enkäten angav att de har en åldersgräns för pojkar. Lägst angivna maxålder var 12 år. Att pojkar inte ges samma skydd och stöd som flickor är enligt rapporten inte tillfredsställande, och står i strid med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Barn som bevittnat eller utsatts för våld riskerar att utveckla sociala och psykologiska svårigheter, visar forskning. – Därför är det olyckligt när barn inte släpps in på skyddat boende, eftersom de undanhålls den trygghet som deras familjemedlemmar får, säger Kristina Lindholm, utredare. I rapporten konstateras också att det är viktigt att det görs en säkerhetsplanering tillsammans med medföljande barn. Dels för att planera för barnets egen säkerhet och dels för att medföljande barn kan utnyttjas av förövaren för att komma åt information om den skyddssökande. Endast omkring hälften av de skyddade boendena gör en säkerhetsplanering tillsammans med medföljande barn vid inflyttningen och en tredjedel vid utflyttning. Men det finns också stora utmaningar, varav bristen på platser är en. 41 procent av de skyddade boendena anger att de tvingats avvisa personer som själva sökt plats, 72 procent har sagt nej när socialtjänsten försökt placera skyddssökande på boendet. Bristen på personal som finns till hands nattetid är ett annat problem, inte minst i mindre, ideellt drivna boenden med få platser. Det behövs personal för att ta emot nya skyddssökande och medföljande barn. Dessutom är medföljande barn ofta traumatiserade efter det hot och våld som den skyddssökande föräldern varit utsatt för och kan behöva ett särskilt stöd. (SE) Misa erbjuder - arbetsinriktad daglig verksamhet - arbetsinriktad daglig sysselsättning - stöd till skolan under praktik eller APL - tjänster till HVB-hem - tjänster till Arbetsförmedlingen 08- 580 813 40 ”Fick mitt drömjobb, anställning på en bokhandel.” Josef info@misa.se www.misa.se www.ssil.se | 41 FOTO: NICK NÄSLUND/SVERIGES RADIO