Vårdguiden Chefredaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören Bosse Konrad
Vårdguiden Cykla säkert
Vårdguiden Tema gynekologisk cancer
Vårdguiden "Jag fick cancerbeskedet när jag var gr
avid"
Vårdguiden Livmodercancer och livmoderhalscancer t
ema * Gynekologisk cancer Livmodercancer och livmoderhalscancer Livmodercancer och livmoderhals cancer blandas ibland ihop. Så skiljer sig sjukdomarna åt. Livmodercancer, eller livmoderkroppscancer, börjar i slemhinnan inne i livmodern. Efter en tid kan den växa in i livmoderns muskelvägg. De allra flesta som får sjukdomen har passerat klimakteriet. Symtom: Blödningar efter menopaus, den sista mensen. Förändrad mens före eller under klimakteriet, till exempel oregelbunden, rikligare eller mera långdragen. Förändrade flytningar under klimakteriet eller efter menopaus, till exempel blodblandade eller rikligare. Symtomen märks ofta tidigt. De flesta blödningsrubbningar före och under klimakteriet har andra orsaker än cancer, till exempel myom, godartade muskelknutor i livmodern. Diagnos: Ett vävnadsprov från livmoderns slemhinna kan visa om det är livmodercancer. Sjukdomen kan inte upptäckas vid gynekologiskt cellprov, som tas från livmodertappen. Behandling: Oftast opereras livmodern bort, och även äggledare, äggstockar och ibland lymfkörtlar i magen. – De flesta blir botade med operation. Ibland, när det finns risk för spridning, ges även cytostatika och ibland strålbehandling, säger överläkaren Kristina Hellman. Om båda äggstockarna tas bort kommer du i klimakteriet, om du inte redan har passerat det. Riskfaktorer: Risken ökar om hormonet östrogen får verka i kroppen utan att balanseras av gulkroppshormon. Östrogen bygger upp slemhinnan i livmodern, medan gulkroppshormon avbryter uppbyggnaden. Blir slemhinnan för tjock ökar risken för cancer. Efter menopaus slutar äggstockarna producera östro+ Sök vård Kontakta en vårdcentral eller gynekologisk mottagning om du får symtom som du tror kan bero på livmodercancer eller livmoderhalscancer. 12 gen och gulkroppshormon, men östrogen fortsätter att bildas i fettvävnaden. Övervikt är därför en risk. Risken ökar också om du haft många menstruationer, när mensen börjar tidigt och menopausen kommer sent. Med samma princip minskar risken ju fler gånger du är gravid. Även p-piller har en skyddande effekt. – Östrogenbehandling utan tilllägg av gulkroppshormon, gestagen, är en risk, men oftast ges östrogen och gestagen i kombination. Andra riskfaktorer är diabetes och högt blodtryck. Mindre än fem procent av all livmodercancer är ärftlig. Det kan bero på en förändring i de så kallade Lynchgenerna. Förändringen ökar även risken för tjocktarmscancer och ändtarmscancer. Livmoderhalscancer är cancer i nedre delen av livmodern. De flesta som får sjukdomen är 30–40 år eller över 70. Symtom: Blödningar, till exempel vid ansträngning eller slidsamlag, eller förändrade flytningar, till exempel blodiga eller vattniga. Blödningar eller flytningar efter menopaus. Diagnos: Cellförändringar kan upptäckas vid gynekologiskt cellprov, men ett vävnadsprov från livmoderhalsen behövs för diagnos av sjukdomen. Behandling: Om cancern är begränsad till livmoderhalsen är det vanligt med operation. Är tumören liten kan livmodern ibland få vara kvar. – Då tas en del av, eller hela, livmoderhalsen bort. Vid lite större tumörer opereras ofta hela livmodern bort, och lymfkörtlarna i bäckenet för att se om det finns någon spridning. Hos äldre kvinnor brukar även äggstockarna opereras bort. – Är tumören större eller om cancern har spridit sig blir det oftast strålbehandling och cytostatika i kombination. Riskfaktorer: Livmoderhalscancer orsakas nästan alltid av hpv, humant papillomvirus. hpv överförs vid sexuell kontakt och är mycket vanligt. De flesta hpv-infektioner läker av sig själv, men några kan orsaka cellförändringar som kan leda till cancer. Cellförändringar kan upptäckas tidigt, innan de utvecklas till cancer, vid gynekologiskt cellprov. Sedan gynekologisk cellprovtagning infördes i Sverige på 1960-talet har insjuknande i livmoderhalscancer mer än halverats, men de senaste åren har fallen börjat öka något. – Den allmänna hpv-vaccinationen av flickor, och nu även pojkar, i Sverige förväntas medföra en påtaglig minskning av livmoderhalscancer i framtiden. MER INFORMATION 1177.se/ercancer 1177.se/erhascancer 1177 vårdguiden 1 • 21
Vårdguiden Vaginalcancer, vulvacancer och äggstock
scancer
Vårdguiden Catharina, 72, fick livmodercancer
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Christer har vitiligo
Vårdguiden Före och efter operationen
Vårdguiden Gustav Mandelmann gjorde en knäledsoper
ation
Vårdguiden Hudnära - längtan efter beröring
Vårdguiden Ta hand om öronen
Vårdguiden Psykoterapi - så funkar det
Vårdguiden Aktuellt i vården