Framtidens Träbyggnader 1
FRAMTIDENS TRÄBYGGNADER ”Om alla beskriver sina p
rodukter på samma sätt, blir arbetet enklare och resultatet av beräkningarna mer exakta.” kansgrupp med tvärkompetenser där bland annat representanter från Svenskt Trä, Bjerking, Folkhem, Nordr, Veidekke Entreprenad och de största materialleverantörerna till Cederhusen ingår. Målet är att genom ett riktigt pågående projekt få till stånd en reell förflyttning inom utvecklingen för ett kvalitetssäkrat och aktivt klimatarbete genom ett byggprojekts alla faser. – Vårt arbete drivs av hållbarhetsfrågorna som är komplexa och innehåller mycket information som inte är påtaglig. Nu vill vi skapa ett enhetligt språk som gör att all information om en produkt enkelt och smidigt ska kunna vandra hela vägen genom projektet, säger Robert af Wetterstedt, hållbarhetsspecialist på Bjerking. Samverkansgruppens arbete ska leda till att ännu mer information om de produkter och processer som ingår i ett byggprojekt kan samlas in. Det kommer att leda till ökad produktivitet och effektivare byggproduktion, men det mest betydelsefulla är att satsningen öppnar upp för konkreta verktyg och kunskap för att minska klimatbelastningen i projekt. Olika konstruktionslösningar, materialval och till och med leverantörer genererar olika stora koldioxidutsläpp, och skillnaderna ska kunna beräknas och visualiseras direkt i beställarens och projektörens digitala 3Dmodell av byggnaden. Anna Ervast Öberg lyfter vikten av att hitta system och metoder som gör byggbranschen förberedd för de kommande lagkraven om att byggnader ska klimatdeklareras. Dessa börjar gälla 1 januari 2022 och det ligger på byggherren att upprätta och lämna in klimatdeklarationen till Boverket när byggnaden är färdigställd. – Samverkansgruppens metodik är att inventera hela projektet. Hur ser kravställningen ut, hur sker transporter och överlämningar och vilka dataprogram och rutiner arbetar de inblandade aktörerna med? Vi har historiskt sett arbetat i flera lager och lagt till nya krav, nya system och nya material för att lösa ett grundproblem. Det vi gör nu är att utifrån helhetsbilden skala bort för att komma tillbaka till kärnfrågan Fasad bestående av cederspån. Foto: David Valldeby – I slutändan handlar det om hur vi ska arbeta med klimatberäkningar i våra projekt. Dels att vi sätter en koldioxidbudget i början av projektet som kan följas upp på ett kvalitativt sätt. Men också att vi tillsammans med våra konsulter har med klimataspekten i våra beslutsunderlag. Det innebär att vi måste ha en digital 3D-modell 24 FRAMTIDENS TRÄBYGGNADER NR 1 • 2021 som alla förstår och kan ta fram data ur, säger Anna Ervast Öberg, affärs- och projektutvecklingschef på Folkhem. Samverkansgruppens metodik är att inventera hela projektet Utvecklingsprojektet blev startskottet för den samverHållbarhetskraven ska ses som positiva och viktiga Robert af Wetterstedt på Bjerking har även initierat ett projekt som ska skapa förutsättningar för systematisk kravhantering genom hela byggprocessen. Målet är att ta fram en prototyp för en mall kring digitalt informationsutbyte av hållbarhetskrav och efterlevnadsdeklarationer. – Vi vill att mallen ska möjliggöra molntjänster som gör det lika enkelt att hantera hållbarhetskrav och efterlevnadsdeklarationer som Spotify hanterar musik. Mallen ska leda till att göra hållbarhetskrav och alla