Framtidens Träbyggnader 1
AKTUELLT Så kan byggandet i Östergötland bli klim
atneutralt Östergötland har haft en stor befolkningstillväxt de senaste åren, vilket lett till en förtätning i flera kommuner. Samtidigt visar Boverkets siffror att utsläppen av växthusgaser från byggoch fastighetssektorn står för en femtedel av Sveriges totala utsläpp och det återstår knappt fyra år innan Linköping ska vara koldioxidneutralt. Genom satsningar på cirkulärt byggande, klimat - neutral design och att skapa förutsättningar för hållbara livsmiljöer kan Östergötlands bygg- och fastighetssektor bidra till ett klimatneutralt samhälle. Det råder inga tvivel om att byggandet har en stor miljöpåverkan. Fler invånare kräver dock fler bostäder, skolor, vårdplatser, mötesplatser med mera. Men hur kan det genomföras med minsta möjliga klimatpåverkan? – Grunderna för att minska samhällets och byggandets klimatpåverkan läggs redan i tidig planering. Det måste skapas förutsättningar för förnyelsebar energi, klimatneutralt byggande, hållbar mobilitet och inte minst service som stödjer en hållbar livsstil. Dessutom måste konsekvenserna av klimatförändringarna hanteras, eftersom dessa utgör en risk för såväl den fysiska miljön som människors hälsa, säger Anna Graaf, hållbarhetschef på White Arkitekter och en av talarna på Fastighetsmarknadsdagen i Linköping den 15 april. Byggmaterialen står för en stor del av klimatutsläppen vid nybyggnation idag. Så ett av de mest effektiva sätten att minska klimatavtrycket är att använda material med låg klimatpåverkan och att återbruka i mycket större omfattning. – För att snabba på klimatomställningen krävs ett nytt synsätt. Istället för att alltid tänka nytt så behöver alla börja med att ställa sig frågan: ”Hur kan vi skapa något nytt av det som redan finns?”. Det kan handla om såväl kvarter och byggnader som byggmaterial eller möbler, säger Anna Graaf. I Linköping är klimatneutralt byggande redan ett kriterium vid byggande på kommunal mark, men inom kort antas även en policy för att öka träbyggandet i kommunen. Trä är förnyelsebart, har låg klimatpåverkan, kan binda koldioxid och bidrar därför till att minska klimatpåverkan av byggandet. Lindeborgs Eco Retreat. Utanför Nyköping har White i Linköping omvandlat en gammal lada till ett klimatpositivt hotell och retreat med hållbara och naturliga material. – Det är mycket glädjande och viktigt att Linköpings kommun visar vägen. Att utmana invanda mönster och våga testa nya material och metoder är avgörande för att lyckas med klimatomställningen, säger Anna Graaf. Men ingen kommun, aktör eller individ klarar omställningen på egen hand, men genom att tillsammans utmana varandra kan vi driva förändringen mot en mer hållbar framtid. Urbana trädgårdshus: nytänkande boende med återvunnen grund Stadsradhusen i centrala Malmö får litet fotavtryck på både klimatet och marken samt odling på taken. Det innovativa och djärva projektet ska ge fler människor möjlighet till ett urbant men jordnära liv. Koljerngrunden i återvunnet glas är en av delarna som gör det möjligt. Kvarteret Biljetten byggs i Norra Sorgenfri mitt i Malmö, ett gammalt industriområde under omvandling där nya bostäder byggs intill tegelbyggnader från sekelskiftet.Belleville arkitektkontor och Nock Massiva Trähus vann 2019 Malmö Stads markanvisning med tolv kompakta stadsradhus som är nyskapande i flera dimensioner. – Vi ser ett behov av fler innovativa bostadstyper i en produktion med stor likriktning. Dessutom vill vi bidra till en snabbare minskning av den stora klimatpåverkan som byggande och boende står för, säger arkitekten Jeanette Lundberg på Belleville. Urbana trädgårdshus – För att fler ska ha råd att bo hållbart har vi byggt kompakt, på höjden och fått in nästan dubbelt så många radhus på marken som planerat. Minskad boyta är också en klimatfråga, säger arkitekten Jeanette Lundberg på Belleville. Stadsradhusen har tre våningar och en takvåning med studio/orangeri och odlingsbara terrasser. De gör det möjligt att odla mitt i staden, binder koldioxid och fördröjer regnvattnet vid framtida skyfall samtidigt som behovet av färskvatten minskar i odlingen. Resultatet blir ett mellanting mellan eget hus med trädgård, lägenhet och kolonilott. – Vårt mål är att husen ska bli sitt eget kretslopp där vi tar tillvara allt som finns runtomkring oss gratis. Vi har också gått så långt vi bara kan i materialval och byggteknik för att minimera klimatpåverkan, säger Jeanette Lundberg. Kv. Biljetten, Norra Sorgenfri, Malmö - Urbana trädgårdshus med hållbarhet i fokus Klimatanpassat från grund till nock I jakten på de bästa klimatvalen står grunden och den bärande stommen ut som husens mest klimatpåverkande delar. Därför samarbetar Belleville med Nock som bygger hus i massivt trä, och Koljern med husgrunder av återvunnet glas. Koljerngrunden består av Foamglas: en massa av stelnade glasbubblor som bildar lätta men starka block. De ramas in av lättbalkar i stål till en trycktålig, bärande husgrund. Klimatutsläppen är betydligt lägre än de som kommer från en betonggrund, både i tillverkningen och sett över hela livscykeln. Foamglaset är dessutom värmeisolerande så att fossilbaserad cellplast inte behövs. Materialet åldras inte och påverkas inte av fukt. – Sammantaget ger det en husgrund som är klimateffektiv, skyddar trästommen från fukt och förlänger hela husets tekniska livslängd. Den är cirkulär eftersom den antingen kan återanvändas som den är när husen rivs eller materialåtervinnas. Dessutom är transporterna utsläppssnåla då den bara väger 10% av en betonggrunds vikt, säger Henning Eliasson, vd för Koljern Nordic. Fjäder-i-hatten-projekt Ett annan centralt klimatval är stommen i korslaminerat trä från Nock Massiva Trähus. Träet är en förnyelsebar råvara som binder koldioxid, ger ett sunt inomhusklimat och har väsentligt lägre klimat - påverkan än betong. Liksom Koljerngrunden kommer det i prefabricerade moduler vilket gör det möligt att bygga husen på bara några månader. – Det korslaminerade träet är ett fantastiskt material med många fördelar och här tar vi helheten ytterligare ett steg med Koljerngrunden. När vi bygger i egen regi kan vi testa nya lösningar och sticka ut hakan, framförallt drar vi arbetet för att minska klimatpåverkan till sin spets. Det här blir ett fjäder-i-hatten-projekt, säger Annika Knaust, projektansvarig på Nock. FRAMTIDENS TRÄBYGGNADER NR 1 • 2021 9