Loading...
TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 2
TIDNINGEN TILLVÄXT Ledare
TIDNINGEN TILLVÄXT Innehåll
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 5
TIDNINGEN TILLVÄXT Läsarbrev
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 7
TIDNINGEN TILLVÄXT Elisabet Salander Björklund
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 9
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 10
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 11
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 12
TIDNINGEN TILLVÄXT Oljepriset
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 14
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 15
TIDNINGEN TILLVÄXT Familjegården
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 17
TIDNINGEN TILLVÄXT Ett halvt jordklot från skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 19
TIDNINGEN TILLVÄXT Kolla gården med webbkamera
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 21
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 22
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 23
TIDNINGEN TILLVÄXT Forska om din gård!
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 25
TIDNINGEN TILLVÄXT 28 sorters skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 27
TIDNINGEN TILLVÄXT 1,5 miljoner hektar behöver röj
as
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 29 KRÖNIKA HÅKAN MOLIN: Rö
jningsbehovet 2011: Röjningsbehovet fortsätter att öka markant. Hisnande 1,5 miljoner hektar, en yta som motsvarar mer än Skåne och Gotland tillsammans, är i akut behov av röjning. SIFFRORNA KOMMER FRÅN Skogsstyrelsens senaste årsredovisning. Konsekvensen av de uteblivna röjningarna är: Skogsstyrelsen pekar i sin årsredovisning på att stora arealer nu överförs till åldersklasser med äldre röjningsskogar. Det talar för att det i allmänhet blir mer ekonomiskt intressant att ta reda på röjningsvirket. Sedan 1994 när kravet på röjning slopades i Skogsvårdslagen har den oröjda arealen nästan trefaldigats. Föreslog röjavdrag avdrag efter förebild från rut- och rotavdragen. Många välkomnade förslaget och pekade på möjlig- heterna att till exempel skapa tusentals nya jobb i skogsbygd samtidigt som mycket av röjningsvirket kan tas tillvara som miljövänligt bränsle. rättvist mot den som är självverksam och sköter sin skog och röjer i egen regi. Den som gör jobbet själv kan ju inte göra avdrag för arbetskostnaden under inkomst av tjänst. också rot- och rutavdragen. Enligt Skogsbar skogsägare mindre än 20 procent av sina intäkter från skogen. Den huvudsakliga inkomsten kommer normalt från anställning eller pension. Det talar för att de flesta kan göra avdrag och att många behöver anlita hjälp för röjning. kostnaden för röjning redan i dag är en avdragsgill kostnad i den enskilda näringsverksamheten och att det skulle vara konstigt att också kunna göra röjavdrag under inkomst av tjänst. En annan invändning har varit att ör röjning r ostnad i den enskilda nä- Med dagens system för rut- och rotavdrag blir effekten av ett liknade röjavdrag att skattereduktionen dras av innan fak för åtgärden och en stimulans att ta hjälp. våra viktigaste konkurrenter på export röjningen. mheten och att det skulle vara också kunna göra röjavdrag st av tjänst. ns system för rut- och rotavkten av ett liknade röjavdrag uktionen dras av innan fak och en stimulans att ta hjälp. te konkurrenter på export 6 000–7 000 kronor att tjäna Röjning anses vara en god investering: Ett granbestånd i södra Sverige som röjs vid två till tre meters höjd kan till exempel ge en gallringsvinst vid förstagallringen på 6 000–7 000 kr per hektar jämfört med ett oröjt bestånd. Röjning innebär att ett bestånd glesas ur så att de stammar som kommer att bilda det kommande beståndet lämnas kvar. Det bör utföras när beståndet är mellan tre och fem meter högt. Man tar bort svaga och skadade stammar samt dem som står för tätt. KÄLLA: KALKYLEXEMPEL PÅ WWW.SKOGSFORSK.SE/KUNSKAPDIREKT en vändning av trenden är möjlig. Förmodligen har ett röjavdrag större effekt än ett vår förkärlek för att minska skatten. Varförför att minska skatten. Varför det något bättre förslag? ättre förslag? av trenden är möjlig. Förmodröjavdrag större ef mmer normalt från anställning . Det talar för att de flesta kan och att många behöver anlita ing. nvändning har varit att gsbarometern 2007 får tre av fyra mindre än 20 procent av sina skogen. Den huvudsakliga in- n 2007 får tr ch rutavdragen. HÅKAN MOLIN Håkan Molin är jägmästare och ansvarig för Handelsbanken Skog och lantbruk. Tillväxt Nr 3 2011 | 29
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogsfiber blir sköna, mjuka kl
äder
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 31
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 32
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 33
TIDNINGEN TILLVÄXT Viltvård
TIDNINGEN TILLVÄXT Sverker Forsén
TIDNINGEN TILLVÄXT Expertpanelen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 37
TIDNINGEN TILLVÄXT Blå sidorna
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 39
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 40