TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 2
TIDNINGEN TILLVÄXT Ledare
TIDNINGEN TILLVÄXT Innehåll
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 5
TIDNINGEN TILLVÄXT Läsarbrev
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 7
TIDNINGEN TILLVÄXT Elisabet Salander Björklund
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 9
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 10
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 11
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 12
TIDNINGEN TILLVÄXT Oljepriset
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 14
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 15
TIDNINGEN TILLVÄXT Familjegården
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 17
TIDNINGEN TILLVÄXT Ett halvt jordklot från skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 19
TIDNINGEN TILLVÄXT Kolla gården med webbkamera
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 21
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 22
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 23
TIDNINGEN TILLVÄXT Forska om din gård!
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 25
TIDNINGEN TILLVÄXT 28 sorters skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 27
TIDNINGEN TILLVÄXT 1,5 miljoner hektar behöver röj
as
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 29
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogsfiber blir sköna, mjuka kl
äder
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 31 GÅRDSFÖRETAG GUTEVIN SK
OG BLIR KLÄDER G e dig ut i vilket shoppingstråk i världen som helst – och vad ser du? Butik på butik på butik med kläder, kläder, kläder. Det har fått framtidstron att spira på Domsjö fabriker. Förklaringen stavas viskos. Medan modeindustrin ropar efter tyger slår produktionen av bomull i taket. Vd Ola Hildingsson talar lyriskt om materialet som kan ersätta både bomull och syntetfiber. – Viskos är ett mjukt och skönt tyg, det andas, är smidigt och lätt att bära. Det används framför allt till blusar och andra damkläder där det finns krav på att tex tilier na ska ha snyggt fall. Materialet är vanligt även i kavajfoder – det är därför kavajen glider på så lätt, förklarar Ola Hildingsson. Det är också bra på att hantera kroppsfukt, så underkläder görs i många fall av viskos, märken som Lyocell, Tencell och Modal. Såg Domsjö med nya ögon – Många känner till märkena men vet inte att materialet kommer från skogen, konstaterar han. Att den svenska skogen producerar pappersmassa är däremot välkänt. Det är också vad som i hundra år tömts ut från massakokarna i Modos fabrik utanför Örnsköldsvik. I slutet av 1990-talet var nedläggningen nära. Framtiden låg dock runt hörnet. Medan Modo såg en gammal sulfitfabrik såg de sex privatpersoner som köpte anläggningen 1999, ett bioraffinaderi. – Nu gör vi specialcellulosa, säger Ola Hildingsson. Vi säljer cellulosabalar; de ser ut som pappersmassa men har annat innehåll. De går till viskosproducenter i många länder, framför allt i Asien. Successivt har anläggningen effektiviserats och byggts ut och är nu en av de ledande i världen. När 2011 är slut har bolaget under de elva åren investerat sammanlagt 1,5 miljarder kronor med egna medel. Bästa lönsamheten Domsjös förvandling till bioraffinaderi är Företaget köptes i våras av Aditya Birla, världens största tillverkare av viskosfiber. Sedan dess pryder den indiska flaggan vd Ola Hildings sons bord. » Förra året omsatte företaget två miljarder kronor, och det med en rörelsemarginal på 22 procent – en lönsamhet som är bäst i branschen.« resultatet av en strategisk kursändring där målet är att få ut mer av råvaran och ledordet är hållbarhet. Företaget var exempelvis först i världen med ett helt slutet blekeri, och är ett av få som kan tillverka blekt specialcellulosa utan klorhaltiga kemikalier. Den kombinationen är unik, framhåller Ola Hildingsson i företagets hållbarhetsredovisning. Domsjö har också landets största biogasanläggning. Från trä till korvskinn Domsjö Fabriker har genomgått en kraftfull förändring de senaste åren med målet att få ut mer av råvaran. Det traditionella massabruket har utvecklats till ett avancerat bioraffinaderi som förädlar den förnybara virkesråvaran till produkter med tydlig miljöprofil – specialcellulosa, lignin och bioetanol. Specialcellulosa används till en rad varor, främst viskostyger, som är ett alternativ till bomull och oljebaserad polyester. Andra produkter är korvskinn och hygienartiklar som blöjor, förtjockningsmedel i livsmedel och som bärare av aktiva substanser i läkemedelstabletter. Lignin förbättrar betongens flytegenskaper och Domsjös bioetanol används bland annat som köldmedium i värmepumpar och inom färgindustrin. Tillväxt Nr 3 2011 | 31
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 32
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 33
TIDNINGEN TILLVÄXT Viltvård
TIDNINGEN TILLVÄXT Sverker Forsén
TIDNINGEN TILLVÄXT Expertpanelen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 37
TIDNINGEN TILLVÄXT Blå sidorna
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 39
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 40