TIDNINGEN TILLVÄXT 1
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 2
TIDNINGEN TILLVÄXT Ledare
TIDNINGEN TILLVÄXT Innehåll
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 5
TIDNINGEN TILLVÄXT Läsarbrev LÄSARBREV LÄSARBREV S
verker Forsén, jag har precis suttit och läst din krönika i Tillväxt (nr 2/2011), och blir lika förvånad som vanligt över hur många åsikter det finns om hur man driver upp skog. Troligtvis lika många som det finns träd. I början på artikeln skriver du att omloppstiden är 100 år, okej kanske i norra Sverige men definitivt inte i södra Sverige. Med rätt skötsel här nere är den inte mer än 50–60 år och läser man i tidningarna verkar det ju som kubiken står i denna del av landet. Du skriver att man skall ha 4 000–5 000 stammar kvar per hektar efter röjning, alltså cirka 2 500 gran och tall och 2 500 björk som ska stå till gallring för att höja tillväxten och diameterutvecklingen. Jag undrar om du har sett en skog som är 25 år och skall gallras, där det stått 2 500 björk? Kan du där hitta 1 600 huvudstammar som är värda att satsa på till slutavverkning? Jag utgår från att du vill ha gran eller tall till slutavverkningen för du har ju planterat det. Björk ska vi ha i våra skogar, men de ska stå i fuktiga partier och inte tillsammans med gran och tall, utom som frostskydd i flacka partier och då bara de första åren. När vi nu äntligen har fått igång alla inom skogsnäringen till att belysa och propagera för mer och kraftfullare röjning så kommer du som jägmästare och säger tvärtom, märkligt. Jan-Olle Winqvist Bejstorp, Osby Svar: Bäste Jan-Olle Winqvist, jag håller med dig om att det finns väldigt många åsikter om hur man bäst sköter skog. 6 | Tillväxt Nr 3 2011 Om du har en synpunkt på något du läst i tidningen eller ett förslag på vad vi borde skriva om, tveka inte att höra av dig till oss! Mejladressen är skogochlantbruk@handelsbanken.se. Postadressen är Handelsbanken Skog och lantbruk, Torsgatan 12, 103 70 Stockholm. »Jag blir förvånad över Sverker Forséns åsikter Björken är en sprinter med hög tillväxt de första 20 – 30 åren och den har desutom ett högt energivärde. slutavverkning eftersom varje års fördröjning med föryngringen sänker den långsiktiga avkastningen. Fotosyntesen, det vill säga tillväxten, skapas i barren och bladen och därför blir tillväxten högre ju mer barr och blad det finns. Vi är nog också överens om att skogsbruk är väldigt långsiktigt. Tiden från planta till planka spänner över en tidsvidd långt bortom traditionell planeringshorisont, oavsett om man bor i Skåne eller i Norrbotten. Den långa omloppstiden, 50- 100 år, ger en osäkerhet. Vad kommer att efterfrågas år 2061 eller år 2111? Den senaste forskningen visar mycket riktigt att tillväxten i ungskogar blir högre när stamantalet är högt eftersom många stammar ger mer barr och blad. Arbeta med naturen » V vi in Björken är en sprinter med hög tillväxt de första 20 – 30 åren och har ett högt energivärde. Smartast är att skörda björken i gallringarna och lämna barrträd till slutavverkningen. Bj Bj bj nin Frostig tallskog, med björk och granplantering, Närke, 2000. SVERKER FORSÉN: Föryngra tätt och billigt Tillväxten i ungskogen blir högre när stamantalet är högt eftersom det blir mer barr och blad. En snabb, tät och kostnadseffektiv föryngring är möjlig, skriver Sverker Forsén. MED OMLOPPSTIDER på upp till hundra år väger föryngringskostnaden tungt i en avkastningskalkyl och lönsamheten i skogsbruket höjs om föryngringskostnaden är låg. Det långa tidsperspektivet i skogsbruk och därmed den stora marknadsmässiga osäkerheten gör att investeringskostnaden vid föryngring måste hållas nere. Därför är det bra att satsa på att snabbt få en tät och billig föryngring. Röj, men gör det försiktigt och investera mer på bördiga marker. Det gäller att snabbt få ett slutet ungskogsbestånd efter Trots att vi sägs vara på väg in i kunskapssamhället lämnar skogsbruket i själva verket en stor lokal detaljkunskap bakom sig. Skogar sköts i dag i stor utsträckning från kontor och många skogar föryngras utifrån en standardmall baserad på schabloner. S läm ku nin sta Som privat ”småskogsägare” har du goda förutsättningar att lära känna din skog. Genom att lokalanpassa åtgärderna för återväxt kan du få en bra och billig föryngring. ar a Utnyttja plantbanken Det finns alltid självföryngrade plantor i skogen – den så kallade plantbanken – och man ska nyttja dessa plantor. Lämpligt antal plantor i en föryngring är cirka 5 000 per hektar där huvuddelen är självföryngrade plantor. På många marker ska man sträva efter att ha minst 1 000 tall- eller granplantor per hektar, hyfsat jämnt spridda över hygget. Förutom de självföryngrade lövträdsplantorna. Utn Det kalla Läm hekt På 1 00 sprid träds Omloppstiden gör också att föryngringskostnaden väger tungt i en avkastningskalkyl. Även om satsade 14 875 kronor ger 205 125 kronor efter 60 år så motsvarar det mindre än fem procent i årlig avkastning. » De råd om trädslagsval och stamtäthet som getts till skogsägare de senaste 50 åren är sprungna ur en tro att industrin endast efterfrågar barrträd.« Med tanke på riskerna längs vägen för insekts-, vilt- och stormskador med mera så kan man inte påstå att avkastningen är hög. Genom att hålla nere föryngringskostnaderna ökar avkastningen på satsat kapital, även om rotnettot vid slutavverkningen minskar. De råd om trädslagsval och stamtäthet som getts till skogsägare de senaste 50 Hur får man då tät och samtidigt billig föryngring? Jo, genom att arbeta med och inte mot naturen. På många marktyper är det lämpligt att skapa blandskogar med barrträd och lövträd. Man behöver inte bekymra sig så mycket om vad som växer, huvudsaken är att det växer. Sälg och al är exempelvis inte fel i en blandskog. Då kan du kombinera hög tillväxt med låga investeringskostnader. Rör du om för mycket i marken kommer du att döda självföryngrade plantor. Vårt fantastiska trädslag björk, som skogsnäringen periodvis sett som ogräs, är på rätt marker lönsamt att satsa på, inte minst på grund av att björken föryngrar sig så lätt. Björken – en sprinter Ofta får man därför komplettera självföryngringen med plantering av tall eller gran. Då ska du satsa på plantor från förädlat frö. Undvik att schablonmässigt plantera cirka 2 300 barrplantor per hektar. Anpassa i stället antalet planterade plantor utifrån tillgången på självföryngring. Många gånger räcker det att sätta cirka 1 000 barrplantor per hektar. Höj tillväxten Vid eventuell markberedning ska du välja metoder med begränsad markpåverkan. Rör du om för mycket i marken kommer du att döda självföryngrade plantor och dessutom kan du få för mycket självföryngring av björk med dyra röjningskostnader som följd. Mycket talar för att man ska röja sina ungskogar, men röj inte för hårt. Om man följer traditionella råd och röjer ungskogarna till cirka 2 300 stammar per hektar tappar man cirka 40 – 50 kubikmeter virke i framtida tillväxt per hektar. Lämpligt stamantal efter röjning är i stället 4 000 – 5 000 stammar per hektar. Då höjer du tillväxten samtidigt som du får en bra diameterutveckling på de enskilda stammarna. Satsa mest på bördig mark Generellt ska du satsa dina pengar på de bördigaste skogsmarkerna, det vill säga du investerar mer i föryngring och skogsvård på marker med bra bonitet medan lågproduktiva skogsmarker sköts extensivt. SVERKER FORSÉN Sverker Forsén är jägmästare, skogsrådgivare och debattör. Tillväxt Nr 1 2011 | 35 åren är sprungna ur en tro att industrin endast efterfrågar barrträd och att avverkningskostnaden är helt beroende av trädens diameter. I och med energiproducenternas efterfrågan på virke och tekniksprånget med ackumulerande skördaraggregat förändras förutsättningarna radikalt. Nu blir det ekonomiskt lönsammare att prioritera hög virkesproduktion före hög medeldiameter. Som framtidsutsikterna ser ut i dag är det en smart skötselstrategi att röja tidigt och inte så hårt (ger billig röjning och högre virkestillväxt) och sedan följa upp med en tidig energivedsgallring. urentro att industrin Förmåga att anpassa sig till förändringar är alltid en framgångsfaktor oavsett om du är en encellig organism eller skogsägare. Nu är det bara att hoppas att de rådgivare som hittills propagerat för kraftfullare röjningar inte slår sig till ro med att ”så har vi alltid gjort”, utan att de i stället är lyhörda och intresserade av förändringar i omvärlden, så att vi får mer ”flis” av Sveriges gröna guld. Sverker Forsén, debattör och krönikör i Tillväxt FOTO: BJÖRN SVENSSON/SKOGENBILD
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 7
TIDNINGEN TILLVÄXT Elisabet Salander Björklund
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 9
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 10
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 11
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 12
TIDNINGEN TILLVÄXT Oljepriset
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 14
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 15
TIDNINGEN TILLVÄXT Familjegården
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 17
TIDNINGEN TILLVÄXT Ett halvt jordklot från skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 19
TIDNINGEN TILLVÄXT Kolla gården med webbkamera
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 21
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 22
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 23
TIDNINGEN TILLVÄXT Forska om din gård!
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 25
TIDNINGEN TILLVÄXT 28 sorters skog
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 27
TIDNINGEN TILLVÄXT 1,5 miljoner hektar behöver röj
as
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 29
TIDNINGEN TILLVÄXT Skogsfiber blir sköna, mjuka kl
äder
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 31
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 32
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 33
TIDNINGEN TILLVÄXT Viltvård
TIDNINGEN TILLVÄXT Sverker Forsén
TIDNINGEN TILLVÄXT Expertpanelen
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 37
TIDNINGEN TILLVÄXT Blå sidorna
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 39
TIDNINGEN TILLVÄXT Sida 40