Tidningen Energi 1
Tema Kraftvärme D Jag vill se konkreta åtgärder f
rån politikerna. Pernilla Winnhed, vd på Energiföretagen. 20 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI et är tuffa tider för kraftvärmen. Efter flera år av låga elpriser och lågt pris på elcertifikat har energibolagen drabbats av flera nya skatter på kraftvärmen. I augusti 2019 infördes kraftigt höjda energioch koldioxidskatter och den 1 april införs den omtalade avfallsförbränningsskatten. Det har skapat oro eftersom kraftvärmen är viktig ur flera aspekter. Kraftvärme bidrar till effektbalansen och ger planerbar produktion när efterfrågan i elsystemet är som störst, det vill säga riktigt kalla dagar. Och det är en kraftkälla som oftast finns nära kunderna, utan krav på långa nätförbindelser. Kraftvärmen är också viktig ur ett beredskapsperspektiv genom att verken kan anpassas till ö-drift, vilket kan säkra att städerna har el för viktiga samhällsfunktioner även i krislägen. De höjda skatterna påverkar bolagens investeringsplaner. Konsultbolaget Profu genomför regelbundet enkäter bland energibolagen för att ta fram prognoser på kraftvärmeutbyggnaden. Den senaste undersökningen, som genomfördes hösten 2018, visar tydligt att energibolagen tvekar kring att bygga kraftvärme när de presenterar sina planer fram till 2030 (se sid 26). – Tidigare var det nästan självklart att investera i kraftvärme när ny värmekapacitet för baslast behövdes eller när kraftvärmeverk behövde förnyas, men så ser det inte alls ut längre, konstaterar John Johnsson på Profu. Under eldningssäsongen 2010–2011 producerade kraftvärmen drygt 12 TWh värme, vilket är en toppnotering. 2018 var produktionen 8,8 TWh och blickar man framåt så minskar den ytterligare. Det innebär även att produktionen av el från kraftvärmeverken minskar. Detta i ett läge när elproduktionen blir allt viktigare för att motverka lokal effektbrist. John Johnsson tycker att det oroväckande att regeringen har valt att lägga skatter på kraftvärme i ett läge då landet behöver planerbar och lokalproducerad el. – Skatterna, särskilt koldioxidskatten, infördes med väldigt kort varsel. Det har skapat akuta situationer där energibolagen tvingats ta akuta beslut. Det hade varit bättre om energibolagen kunnat fasa ut sina anläggningar med fossila bränslen under mer ordnade former. Ökade kundkrav och de dåvarande skatterna hade redan lagt grunden för att bolagen skulle fasa ut dessa anläggningar, säger han. – Men ännu mer allvarligt är att politikerna, med dessa skatter, ger signaler om att kraftvärmen inte är så viktig. Det får de lokala beslutsfattarna att tveka kring stora investeringar med höga risker. Den effekten ska inte underskattas och jag ser den som mest allvarlig. Även tidigare har det varit små ekonomiska marginaler vad gäller kraftvärmen, men då har man känt stöd från staten. Som politikerna agerar nu tvekar man om stödet både på kort och lång sikt, säger John Johnsson. Han får medhåll från Pernilla Winnhed, vd på Energi företagen. – Det finns en försämrad tilltro till det politiska systemet, vilket gör att många energibolag känner osäkerhet i att investera i kraftvärme. Samtidigt säger politikerna att de är måna om kraftvärme, men rent praktiskt gör de något annat. Det går därför inte att lita på politikerna när de säger att de vill värna om kraftvärmen. Politikerna behöver ta ett samlat grepp om vad de vill med kraftvärmen, säger Pernilla Winnhed. – Idag ser politikerna alldeles för snävt på energifrågorna. De vill lösa olika problem och inför skatter för att lösa specifika problemen, men man måste se till helheten, säger Pernilla Winnhed. E nergiföretagen presenterade under 2018 en 12-punktslista för att få fjärrvärme- och kraftvärmen mer konkurrenskraftig, men trots positiva signaler från politikerna så har majoriteten av dessa åtgärder uteblivit eller gått i fel riktning. – Jag vill se konkreta åtgärder från politikerna som stärker kraftvärme och till att börja med bör man genast avskaffa avfallförbränningsskatten. För att få den effekt som efterfrågas – att mindre avfall går till förbränning – så måste styrmedel läggas i tidigare led, helst redan i producentledet. Dessutom bör man snarast utreda hur man ska kunna säkerställa att elproducenterna får en marknadsmässig ersättning för effekt- och systemtjänster, säger Pernilla Winnhed. Det politikerna har gjort nu handlar istället om att fördyra kraftvärmen genom nya skatter. Som en konsekvens av detta valde Eon att stänga kraftvärmeproduktionen från det naturgaseldade Heleneholmsverket i Malmö och i Stockholm har Stockholm Exergi beslutat att efter den här eldningssäsongen stänga den del av Värtaverket som eldar kol. På grund av den överhängande risken för lokal eleffektbrist presenterade energiminister Anders Ygeman i oktober en lösning i dessa städer. Konkret innebär det att elproduktionen i Heleneholmverket återstartas med biogas och att Stockholm Exergi renoverar ett kraftvärmeverk och två gasturbiner så att de kan drivas på bioolja, vilket därmed innebär produktion av fossilfri el. – Men det går ju inte att ha ministrar som åker runt till svenska städer och presenterar lokala lösningar på de problem som skatterna skapar. Energipolitiken mås