Tidningen Energi 1
Tema Kraftvärme Skatterna infördes med väldigt ko
rt varsel, vilket har skapat akuta situationer. Det nyaste av dessa verk är Rya kraftvärmeverk Vi kan enbart agera utifrån styrmedel. Anna Svernlöv, produktionschef på Göteborg Energi. som invigdes 2006. Den viktigaste drivkraften då var värmeproduktionen, men med risk för eleffektbrist i staden har elproduktionen blivit allt viktigare. Göteborg Energi har sedan dess beslutat att fjärrvärmen ska vara fossilfri senast 2025 och då har inte längre Rya kraftvärmeverk en tydlig roll i fjärrvärmesystemet. – Det kommer att innebära en kort eller ingen drifttid för en mycket energieffektiv anläggning, men beslutet togs främst som en följd av starkare kundkrav på fossilfri fjärrvärme. Det blir antagligen så att vi stänger anläggningen ännu tidigare då koldioxidskatten har fördyrat vår produktion med cirka 150 miljoner kronor om året, säger Anna Svernlöv, som är kritisk till hur skatten infördes. – Vi är inte emot skatt på fossila bränslen, men den infördes med så kort varsel att hela spelplanen för kraftvärmens lönsamhet ändrades, säger Anna Svernlöv. Ett alternativ till naturgasen på Rya är att byta till biogas, vilket också var den långsiktiga planen när anläggningen byggdes. Nu har inte biogasproduktionen byggts ut i den utsträckning man trodde då och det råder också osäkerheter kring beskattningen på biogas framöver, vilket försvårar en sådan övergång. Göteborg Energi undersöker flera alternativ kring sin framtida produktion. Den lösning som just nu ligger närmast till hands är att bygga ett nytt, men betydligt mindre kraftvärmeverk intill nuvarande kraftvärmeverket i Rya, vilket kan stå klart tidigast 2026. – Målsättningen är att det ska bli ett kraftvärmeverk, men det måste ju vara ekonomiskt försvarbart. Det kan också enbart bli en hetvattenpanna med möjlighet att i ett senare skede ansluta en turbin, säger Anna Svernlöv. Parallellt med att bygga ett nytt verk, vid Rya kraftvärmeverk, vill Göteborg Energi förnya hetvattenpannor i övriga anläggningar med en högre värmeeffekt än idag. Genomförs dessa planer innebär det en tydlig minskning av den lokala elproduktionen. – Vi är givetvis medvetna om detta, men vi behöver ett ekonomiskt stöd för att ha kvar kraftvärmen för att garantera stadens behov. Nu styr istället politikerna i andra riktningen. Det är olyckligt, eftersom kraftvärme är planerbar elproduktion som dessutom producerar mest när effekten behövs som bäst, avslutar Anna Svernlöv. ”Jag är beredd att se över incitamenten” Det är synd att färre bolag vill satsa på kraftvärme, menar energiminister Anders Ygeman som är beredd att se över incitamenten på marknaden. Villkoren för att bygga kraftvärme är sämre än på länge och dessutom anser de flesta i energibranschen att politikernas agerande motverkar viljan att investera i kraftvärme. – Jag tycker att det är synd att färre energibolag vill satsa på kraftvärme, eftersom kraftvärmen behövs i vårt elsystem. Vi ser en ökad urbanisering samtidigt som det är svårt att hinna förstärka överföringskapaciteten av nät i takt med ökade inflyttningen till städerna. Där har kraftvärmen en central roll, säger Anders Ygeman och fortsätter: – Kraftvärmen har också fördelar ur ett beredskapsperspektiv för att trygga elförsörjningen vid eventuella kriser. Den aspekten tror jag kommer att öka framåt. 22 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI Energiminister Anders Ygeman. Samtidigt är Anders Ygeman medveten om att en av de viktigaste faktorerna för att investera i elproduktion är stabila spelregler. Flera aktörer i energibranschen efterlyser dessutom ekonomiskt stöd för kraftvärme. – Jag är beredd att se över hur vi kan skapa incitament för att fler ska bygga kraftvärme. Samtidigt är det svårt att gynna ett kraftslag specifikt utan att snedvrida konkurrensen, säger Anders Ygeman. Förutom ekonomiska stöd anser Energiföretagen att det finns behov av en strategi för att göra kraftvärme och fjärrvärmen mer konkurrenskraftig. Det ingår som en av totalt 12 punkter som branschorganisationen har tagit fram för att stärka fjärroch kraftvärmen. Även Moderaternas energitalesperson Lars Hjälmered vill se ett kraftvärmepaket. Liknande tankegångar finns nu på regeringens bord enligt Anders Ygeman. – Det är något som vi håller på att undersöka just nu och var en av de sakerna som vi gärna ville diskutera i de förhandlingar om energiöverenskommelsen som Moderaterna tyvärr valde att lämna, säger Anders Ygeman. Något mer konkret kring en strategi kan Anders Ygeman därför inte uppge i nuläget. ANN-SOFIE BORGLUND