Tidningen Energi 1
Tema Kraftvärme Värmebolag tvekar inför investeri
ngar Utfasningen av fossileldade kraftvärmeverk fortsätter. Men energibolagen måste göra tuffa avvägningar inför sina nya värmeinvesteringar. Och det är få nya stora kraftvärmeverk på gång: ett par avfallsverk men inga större biokraftanläggningar. TEXT: LINUS OLIN FOTO: MÄLARENERGI M Många företag är osäkra på om de kan räkna hem en turbin eller inte. Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärmefrågor på Energiföretagen. 24 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI älarenergis nya panna Block 7 i Västerås är ett av kraftvärmeSveriges senaste tillskott. Anläggningen, som fasades in på elnätet några dagar före årsskiftet, är resultatet av flera års arbete och 1,7 miljarder kronor i investeringar. Genom denna satsning fasas två av de äldre, delvis fossildrivna pannorna ut och därmed kan Mälarenergi erbjuda en helt fossilfri värmeproduktion. Men hade anläggningen blivit av om investeringsbeslutet tagits idag? – Det är en hypotetisk fråga och jättesvårt att säga. Men jag skulle tro att vi hade byggt elproduktion även idag, trots att marginalerna blivit mindre. Kalkylen var snäv även när vi tog beslutet, men genom kostnadseffektiv projektering och en bra upphandling skapade vi bra förutsättningar, säger Magnus Eriksson, affärsområdeschef värme på Mälarenergi. Det är många energibolag som står inför liknande avvägningar. En stor del av dagens anläggningar byggdes på 1980–90-talen och börjar bli gamla, och det är därför dags att bestämma sig för vad de ska ersättas med. Kraftvärme eller enbart värmeproduktion? – Många är osäkra över om de kommer kunna räkna hem en turbin eller inte. För en turbin innebär ju också en mycket större investering i pannan, då det behövs en ångpanna istället för en hetvattenpanna, säger Lina Enskog Broman, ansvarig för kraftvärmefrågor på Energiföretagen. Engagemanget för kraftvärme är stort i branschen, menar hon, och energibolagen är medvetna om den viktiga roll den har i samhället. Men de driver samtidigt en affär som måste vara lönsam, och det är där osäkerheten kommer in. Om nuvarande investeringsplaner håller kommer 200–400 MW effekt av de totalt 3 000 MW som kraftvärmen idag står för att fasas ut till 2030, enligt en enkätundersökning som konsultföretaget Profu genomförde hösten 2018. Nyinvesteringar under samma period väntas nästan väga upp för bortfallet, för en slutlig nivå som är något lägre än idag. Kraftvärmens elproduktion bör ändå stiga till omkring 10 TWh, alltså 1–2 TWh mer än idag, tack vare mer effektiv drift. Men denna studie gjordes innan de höjda skatterna för kraftvärme beslutades och innan avfallsförbränningskatten fanns på kartan. Investeringsläget har alltså försämrats sedan dess, vilket troligtvis gör att fler aktörer nu tvekar att investera i kraftvärme. H ur ser då framtidsplanerna ut i praktiken? Tittar man på nedläggningsbiten är det bara kraftvärmeverk eldade med fossila bränslen som är schemalagda för regelrätt avveckling eller för ombyggnad för andra bränslekällor. Det gäller kolpannorna i Västerås och Linköping, där det sista kolet redan är utfasat, och Stockholm samt det gaseldade Heleneholmsverket i Malmö. På nybyggnadsfronten är det skralt. Inom avfallsförbränning rör det sig om ett fåtal nya anläggningar. Eon bygger en större kretsloppsanläggning vid Högbytorp, som togs i drift vid årsskiftet. Det innehåller ett avfallsdrivet kraftvärmeverk med en årsproduktion på 425 GWh värme och 165 GWh el. Stockholm Exergi har också länge förberett för en ny anläggning i Lövsta där