Tidningen Energi 1
Mälarenergis Block 7 i Västerås är det senaste st
ora kraftvärmeverket som tagits i drift i landet. Man får inte glömma att kraftvärmen berörs av skatter och styrmedel inom både fjärrvärme och el. man har svårt att få ihop kalkylerna för att investera i elproduktion istället för bara fjärrvärme, enligt Lina Enskog Broman. För kraftvärmen överlag hävdar Lina Enskog Broman att mycket av problematiken bottnar i politik. Eftersom det rör sig om enorma investeringar måste företag kunna räkna med att få betalt för dem. – Men förutsättningarna ändras hela tiden på grund av de politiska svängningarna. Avfallsförbränningsskatten hade vi till exempel aldrig kunnat drömma om för bara ett år sedan, men nu blir den verklighet. Samtidigt som det pratas i positiva ordalag kring fjärr- och kraftvärmen från politiskt håll saknas det en helhetssyn och tyvärr går den politiska utvecklingen åt fel håll. Man får inte glömma att kraftvärmen berörs av skatter och styrmedel inom både fjärrvärme och el. K arolina Norbeck målar upp en liknande bild. Hon är Svebios programdirektör för kraftvärme och fjärrvärme, och har örat mot marken för den bioeldade delen av branschen. Hon säger att Svebio i sin så kallade Biokraftkarta för 2019 förvisso listar femton olika kraftvärmeverk som ”planerade”, men poängterar att dessa antingen är ersättningsanläggningar, alltså bara äldre verk som byts ut, eller är rätt små anläggningar sett till elproduktion. Ett tiotal mindre nya kraftvärmeverk är planerade runtom i landet, men större anläggningar lyser med sin frånvaro. – Som läget ser ut nu görs inga investeringar alls i stora nya kraftvärmeverk, det är helt enkelt inte lönsamt. Dels har vi låga elpriser och dels har vi elcertifikaten som spelat ut sin roll och går mot noll, säger hon. TIDNINGEN ENERGI NR 1 2020 25