Tidningen Energi 1
FOTO: MOSTPHOTOS VÄRMEMARKNADEN I SVERIGE G Den s
venska värmemarknaden omsätter 100 miljarder kronor och 100 TWh per år. G Behovet av uppvärmning och tappvarmvatten i bostäder, lokaler och industrier utgör en fjärdedel av Sveriges energianvändning. 3 resultat från analysen Från energi till effekt Det finns en stor kunskap om energieffektivisering och vilka åtgärder som är möjliga, men kunskapen är inte lika utbredd om effekt. I projektet har man därför undersökt hur effektbehovet påverkas vid olika typer av effektiviseringsåtgärder. Man har också tagit fram en åtgärdskompass, som på ett konkret sätt visar vilka besparingsåtgärder som även sparar effekt och i hur stor utsträckning det sparar effekt. Lokal samverkan Många aktörer inom värmemarknaden har önskemål om att lösa värmemarknadens utmaningar genom samverkan. I projektet har man samlat erfarenheter från fyra lokala samverkansinitiativ och kombinerat med forskningsrön. Projektet har tagit fram en checklista för en framgångsrik samverkansprocess, bland annat att se samverkan som en gemensam lärprocess för alla berörda, att förtroendet är en förutsättning för samverkan samt att öppenhet och transparens är helt avgörande. Färdplan 2.0 Under Värmemarknad Sveriges tredje etapp tog man fram färdplanen för uppvärmningsbranschen – där målet är att uppvärmningssektorn ska vara fossilbränslefri till 2030 och vara en kolsänka till 2045. Ett 30-tal aktörer på värmemarknaden kommer nu att genomföra seminarier och lyfta fram goda exempel och erfarenheter av åtgärder och aktiviteter som bidrar till färdplanens genom förande. Det har också bildats fem grupper som fördjupar sig inom fem aktuella områden. fossilfri, men de väljer olika vägar dit. Oavsett vilken väg de väljer vill de ha ett nära samarbete med sin leverantör. För en del är leverantören fortfarande energibolaget, men det kan också vara en ny aktör som tar den rollen. Intresse för digitalisering – Om inte energibolaget uppfyller den förväntade rollen som deras leverantör, kommer fastighetsbolagen att söka efter andra samarbetspartners. Kunderna kräver att leverantörerna tar klivet ut från sina kontor på allvar och engagerar sig ännu mer i sina kunders verksamhet, betonar Kjerstin Ludvig. Ytterligare ett område där energibolagen behöver vara mer på tårna är inom digitalisering. Insikten om digitaliseringens andra våg har kommit relativt sent till energisektorn. Nu finns det ett stort intresse hos värmeaktörerna och många börjar satsa på digitaliseringen på allvar genom bland annat effektivisering av interna processer och utveckling av nya tjänsteerbjudanden. ANN-SOFIE BORGLUND TIDNINGEN ENERGI NR 1 2020 45