Tidningen Energi 1
Till sist LEDARKRÖNIKA Inför en nödvärnsrätt för
klimatet A tt uppvärmningen av planeten orsakad av människans koldioxidutsläpp kan få katastrofala följder för livet på jorden är accepterat av de flesta forskare. Majoriteten av världens länder har därför i Parisavtalet enats om ambitionen att begränsa uppvärmningen till 2 grader, men helst 1,5 grader. För att klara det krävs att utsläppen av växthusgaser i världen minskas med mellan 40 och 70 procent till 2050 jämfört med 2010, och når en nollnivå 2100. Sverige är ett litet land men har höga ambitioner för att minimera nationens klimatpåverkan. Enligt regeringens klimatpolitiska handlingsplan ska Sverige senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att klara denna omställning från fossila bränslen kommer elbehovet öka kraftigt inom industri och transporter. Totalt kommer Sverige 2045 behöva cirka 200 TWh enligt Svenskt Näringslivs uppskattning. För att kunna förse Sverige med klimatmässigt hållbart producerad el kommer det att krävas stora investeringar i ny elproduktion och distributionskapacitet. För att ge en uppfattning om skalan för det ökade elbehovet per 2045 så motsvarar det cirka 14 400 nya vindkraftverk, vilket kan jämföras med de cirka 3 500 vindkraftverk som finns idag. Den nya elproduktionen måste också kunna flyttas från produktionsplatserna till användarna varför Svenska Kraftnät i dagsläget planerar att bygga ut sitt ledningsnät med mer än 30 procent mellan 2020 och 2040 för att möta behovet av ökad kapacitet. Jag är helt övertygad om att vi kan hitta investeringsmedel för att ställa om industrin till en ökad elanvändning samt till att bygga ny kraftproduktion och distributionskapacitet, i all synnerhet om det är möjligt att genomföra med bibehållen eller ökad konkurrenskraft såsom färdplanerna inom Fossilfritt Sverige visar. Det som tyvärr skulle kunna försena eller rent av omöjliggöra omställningen till ett fossilfritt Sverige är de komplexa, tidskrävande och oförutsägbara tillståndsprocesserna. Tillståndsprocesser som dessutom är möjliga att överkla66 NR 1 2020 TIDNINGEN ENERGI ”Om vi menar allvar med att ställa om till ett fossilfritt Sverige så måste vi också vara beredda att ta konsekvenserna.” ga i flera steg och ibland innehåller ett stort mått av godtycklighet som i fallet med den vetorätt kommuner har avseende vindkraftsetableringar. Om vi menar allvar med att ställa om Sverige till fossilfrihet är en nödvärnsrätt för klimatet nödvändig. Det innebär att vi ser hotet från klimatförändringen som så allvarligt att vi aktivt väljer att prioritera klimatåtgärder på andra intresseområdens bekostnad. I det fall klimatförändringarnas negativa påverkan över tid på enskilda markägares, kommuners, arters, biotopers, försvarsmaktens och kulturmiljöers intressen kan antas vara större än den negativa påverkan av att bibehålla och utveckla vattenkraften, etablera mer vindkraft, fler solcellsanläggningar och kraftledningar så behövs en nödvärnsrätt för klimatet. Denna skulle innebära att kraven i de lagar, regleringar och tillståndsprocesser som förhindrar, fördröjer eller omöjliggör den utbyggnad som krävs för en omställning till fossilfrihet görs om i grunden. Tanken på en nödvärnsrätt för klimatet på bekostnad av andra intressen är kontroversiell och får naturligtvis inte tillämpas utan urskillning. Man måste ta hänsyn till övriga intressen i möjligaste mån genom kompenserande åtgärder. Det kan till exempel vara höjda ersättningar till dem som påverkas av ny elproduktion och distribution samt miljökompenserande åtgärder på andra platser än där ny elproduktion och distribution placeras. En sak står dock klar: om vi menar allvar med att vi vill ställa om till ett fossilfritt Sverige så måste vi också vara beredda att ta konsekvenserna av ett sådant beslut och möjliggöra för en etablering av fossilfri elproduktion och dess distribution i en helt annan skala och i en helt annan takt än någonsin tidigare i Sveriges historia! Håkan Jönsson vd Gävle Energi