Omtanke 1
»Vi rustas inte för de reaktioner vi får och vet
inte att jobbet kan påverka oss så att det går ut över oss själva och våra nära och kära« Per Isdal problemet och reducera de skadliga effekterna som det kan ha på deras hälsa. Det är också avgörande för att klienter och närstående ska kunna ha ett bra liv tillsammans med dem som arbetar med detta. – EN GRUND till att vi väljer den här typen av arbete är att vi är empatiskt lagda och har en drivkraft att hjälpa andra människor. Att vi då lär oss att inte känna empati blir ju paradoxalt. I en studie från 1980-talet i Norge tittade man på hur sjuksköterskor som arbetade på akuten påverkades av jobbet. De var med om tuffa saker, men älskade sina jobb. Men det visade sig att deras medkänsla hade minskat, vilket bland annat resulterade i att när deras små barn ramlat och slagit sig och behövde sin förälders tröst, fick de inte den medkänsla de behövde – ett litet skrubbsår på ett knä tedde sig trivialt jämfört med det lidande som sjuksköterskan/föräldern upplevde på sitt jobb varje dag. – Gränsen mellan att vänja sig vid upplevelserna och bli avtrubbad är liten. Och blir man avtrubbad i jobbet så blir man också det i resten av livet och i relation till sina medmänniskor, sina barn och samhället. Du kan inte skruva av och på känslorna, säger han. 12 | www.ssil.se – Dilemmat är att du inte bara mår sämre själv. Du klarar till slut inte av att ha empati och medkänsla och blir ett sämre stöd för dem du ska hjälpa. På fackspråk kallar vi det ”compassion fatigue”, vilket är hjälparnas unika form för utbrändhet. Per har tittat närmare på sjukskrivningsstatistiken i både Norge och Sverige och det den visade var tydligt. – De yrkesgrupper som blev sjukast av sitt jobb är de som arbetar inom hälsa och social omvårdnad, alltså de som jobbar med att hjälpa människor. Enligt mig tyder det på att vi har det mest hälsofarliga arbetet som finns. Jag tycker att dessa grupper ska veta att de har ett krävande arbete och att det kan vara farligt för deras egen hälsa. Vad kan man göra för att reducera de negativa effekterna? – Det handlar bland annat om kompetens – att det finns möjlighet för medarbetarna att gå utbildningar och kurser samt att det finns goda förhållanden när det gäller handledning samt uppföljning i form av debriefing. En så enkel sak som fysisk träning på arbetstid kan också göra att man är bättre rustad. Men många gånger sparas det in på den typen av kostnader eftersom det anses vara personalförmåner som man inte ska lägga resurser på. – Vi lever i en tid där det ska sparas och där sådant som tidigare har varit bra åtgärder plockas bort. Det är farligt, säger Per Isdal. Han beskriver i sin bok hur han själv skapar ritualer för att kliva in och ur sin yrkesroll. Terapeuten Per Isdal är bättre rustad för att möta svårigheter än privatpersonen Per, och då skaffar han sig ritualer som tydligt markerar gränsen mellan