Omtanke 1
»Kanske är det inte meningen att vi ska må bra he
la tiden« Anders Hansen Tanken att boken skulle kunna ge många ett bättre liv svindlade. Det var lite som att vara läkare åt många samtidigt. Han skrev boken på kvällar och helger och på dagarna arbetade han som psykiatriker och träffade patienter. – Där hade jag börjat upptäcka ett mönster efter att ha träffat tusentals patienter. Det var att personer som drabbades av en depression och som motionerade, de kom inte tillbaka. De verkade inte bara tillfriskna utan tycktes också vara skyddade mot nya depressioner. Jag började fundera på om motion kunde vara ett sätt att både behandla och förebygga depressioner. När han gick till forskningen verkade det vara precis så. Regelbunden pulshöjande fysisk aktivitet har en effekt som är jämförbar med antidepressiv medicin vid mild och medelsvår depression. Att röra på oss är också bland det viktigaste vi kan göra för att förebygga en depression i framtiden. ende, till och med våra gener. Varför tror vi att fysisk aktivitet handlar om idrott? Det är ju helt avgörande för människan som art. Anders Hansen träffade en docent, numera professor i fysiologi; Carl Johan Sundberg. De pratade ofta om varför forskningen kring motion inte fick den uppmärksamhet den förtjänade. – Tillslut bestämde vi oss att skriva en bok för att förklara varför fysisk aktivitet är vår viktigaste medicin och att rörelse är något som människan är utvecklad för. BOKEN HÄLSA PÅ recept som kom ut 2015 är starkt förankrad i medicin och forskning, men också tydlig och förenklad. Det var viktigt att det skulle vara intressant och kul läsning. – Folk kom fram på gatan och berättade att de hade börjat motionera efter att ha läst boken. Det kändes fantastiskt. Jag visste att de skulle leva åtskilliga år längre om de höll fast vid sin nya livsstil. DET HÄR BLEV upptakten till nästa bok som han skrev själv och handlar om hur hjärnan påverkas av att vi rör på oss. Den fick namnet Hjärnstark. Det är lätt att tro att det är korsord som gör att hjärnan blir starkare. Men så enkelt är det inte. Du blir bra på korsord. Vad som har desto större spridningseffekt i hjärnan är att träna våra fysiska muskler. Då tränas också våra mentala muskler. – När vi rör på oss aktiveras stora delar av hjärnan. Forskning vid Stanforduniversitetet visar att en promenad före ett skriftligt kreativitetstest gav 60 procent bättre resultat. Det är helt otroligt! Det är inte bara kreativiteten som förbättras. Fysisk aktivitet förbättrar vår koncentration, stärker vårt minne och hjärnans åldrande kan också bromsas. – När man sätter sig in i den här forskningen slås man av två saker. Det första är hur omfattande de positiva effekterna är och för det andra hur lite som behövs. Snabba promenader i 30 minuter ger stor effekt. Vill man få ut det mesta av sin hjärna ska man se till att få upp pulsen tre gånger i veckan i cirka 45 minuter, gärna så att man blir lite svettig. Anders Hansen berättar om en undersökning på en skola där några elever fick börja med regelbunden fysisk träning. Resultatet visade att de hade fått bättre kondition, men det visade också något mer. De hade blivit betydligt lugnare i skolan och fått bättre självkänsla. Vi vet att delar av hjärnan som bromsar stress och oroskänslor stärks om vi rör på oss. Bland annat så stärks pannloberna som står för det logiska tänkandet när vi blir skrämda och automatiskt vill fly eller slåss. När vi rör på oss får pannloberna mer blod och det bildas nya små blodkärl. Hippocampus kan också bromsa stressystemet. Vi blir alltså lugnare och tål stress bättre om vi rör på oss. – Jag har mött hundratals som har provat konditionsträning för att minska sin stress och ångest efter att ha läst boken Hjärnstark. Och det hade funkat! Tyvärr rör vi allt mindre och mindre på oss idag. Grupper på jorden som lever som vi gjorde förr rör på sig ungefär två timmar per dag. De går 15 00018 000 steg varje dag. Vi tar i genomsnitt 5 0006 000 steg per dag i Sverige. Och det minskar stadigt, särskilt bland unga. Den genomsnittliga fysiska aktiviteten har minskat med 3040 procent hos 14åringar sedan år 2000. Det är synd, för de riskerar därmed att må sämre. Och de verkar inte må toppen, för allra snabbast ökar den psykiska ohälsan bland unga och tonåringar, säger Anders Hansen. VAR TREDJE SVENSK har sömnproblem. Precis som fysisk aktivitet skyddar även sömn mot sjukdomar, depression och oro. De som jobbar på en psykiatrisk klinik vet att det man måste stabilisera först är sömn när någon mår som allra sämst. – Ungdomars sömntid har minskat med en timme på tio år. Vuxna sover en timme kortare jämfört med för 100 år www.ssil.se | 13