DMH 1
TEMA DAMM H istoriskt sett så har Sverige varit e
tt av föregångsländerna när det kommer till farligt damm somen arbetsmiljöfråga, och dess konsekvenser. FAKTUM ÄR ATT Carl von Linné beskrev sjukdomen silikos/dammlunga, som då kallades ”Orsasjukan” redan 1734, efter att bönder i Dalarna gått bort i ung ålder efter ha blivit exponerade för farligt damm i samband med slipstenstillverkning. Under 1960- och 1970-talet bedrevs omfattande informationskampanjer, och det gjordes tusentals mätningar ute på svenska byggarbetsplatser – ett arbete som ligger till grund för många av de föreskrifter och tekniska lösningar vi har idag. Som exempel avskaffades många extremt dammande arbetsmoment, som läggning av flytande golv. Maskiner utrustades med olika typer av utsug, och på anläggningssidan började kåpor och dammavskiljare användas. Efter det var det som att branschen plötsligt tappade intresset. Bygghälsan lades ned, och från 1990-talet och fram till mitten av 2000-talet finns det knappt några mätningsresultat alls att tillgå. Under de senaste åren har problemet emellertid åter aktualiserats. 2015 skärptes Arbetsmiljöverkets föreskrifter för kvarts- och stendamm i arbetsmiljön, och 2018 införde EU ett bindande gränsvärde för respirabelt kvartsdamm inom EU, ett direktiv som samtliga medlemsländer förväntas följa. Det finns flera anledningar att ta tag i arbetet med farligt damm på arbetsplatser idag. Arbetsmetoder, utrustning och forskning har utvecklas. Det byggs mer än någonsin; framför allt i storstäderna pågår omfattande renoveringsarbeten och stambyten av miljonprogrammets flerbostadshus. Underentreprenörer, som enligt undersökningar är de som har minst kunskaper om arbetsmiljöfrågor, upplever att tiden mellan offert och utfört arbete har blivit betydligt kortare. Dagens maskiner är betydligt effektivare och avverkar mer material per tidsenhet, vilket självklart också producerar mer damm. Forskning har också visat att risken för dammrelaterade sjukdomar uppträder vid lägre exponeringsnivåer än man tidigare trott – och att kvartsdamm, utöver sjukdomar som silikos och KOL, även kan orsaka lungcancer, hjärtinfarkt, kronisk obstruktiva lungsjukdomar och reumatoid artrit. För att ge en bild av hur arbetsmiljön ser ut i Sverige i dag och hur många som utsätts för det farliga dammet som kan leda till arbetssjukdomar, har Arbetsmiljöverket sedan i mars 2018 besökt över 1 000 byggarbetsplatser runt om i Sverige. Det är ett arbete som kommer att fortsätta fram till juni 2019 och omfatta totalt 1 850 inspektioner. Vi ska återkomma till Arbetsmiljöverkets inspektioner, men låt oss först titta närmare på exakt vad damm är, vilken typ som farligast och vilka yrkesgrupper som riskerar att exponeras. Damm är en övergripande beteckning för små, fasta och luftburna partiklar. Damm kan ha många olika ursprung och bestå av många olika sorters material, och bildas vid en rad processer som krossning, slipning, bilning och annan bearbetning. Dammpartiklar varierar i storlek beroende på hur de bildats, och vilket material som bearbetats. Hur farliga partiklarna är för människan beror bland annat på storleken på partiklarna, vilka ämnen som ingår i dammet och kroppens förmåga att bryta ned dammet. Dammmed partiklar större än 100 mikrometer faller normalt ur luften innan de hinner andas in, och lägger sig nära källan. Bland det finare dam31