Sommarguiden Göteborg 1
Hon är ju så bra på att skriva om smärta och så b
ra på det där när humor och lidande möts. Hon är elak och ledsen och tonåringar är också elaka och ledsna. Jag tycker att hon passade så bra. Hon är både klister och katalysator i många av relationerna i boken. Jag har funderat en del på vilken kranskommun berättelsen utspelar sig i? – Det är baserat på min lite klaustrofobiska fantasi jag har om Norrtälje. Men jag vet egentligen ingenting om Norrtälje. Jag har bara köpt en vinbox där på genomresa så det här är kanske jättekränkande. Det är ju också någonting med att det är på SL-nätet men en bit ifrån Stockholm. Man kan verkligen leva hela sitt liv där och aldrig ha varit i Stockholm. Du har en personlig och rapp ton i skrift. Tänker du som du skriver? – Jag tänker väldigt mycket i bilder och känslor. Det är det jag menar med att jag tänker bara när jag skriver. Det är först då orden kommer. Ofta börjar jag skriva när jag är irriterad över något. Det börjar ofta med att jag försöker beskriva hur irritationen känns så exakt jag bara kan. Är du ofta irriterad över saker? – Ja, det är jag nog. Fast jag lever inte ut det så mycket. Jag lever med mycket toxisk positivitet istället, haha. Jag tror att de flesta tycker att jag är glad och snäll och sen sipprar irritationen ut när jag får skriva. Det är då allt våld kommer ut. Jag har fått leva ut en del tjurighet genom Ester i den här boken. Hur har det varit att skriva till en målgrupp som du inte befinner dig i själv? – Det läskiga är väl att jag är rädd att ha missuppfattat något. Jag skriver exempelvis att de har stenciler och pennvässare på skolan och är på Instagram. Det kanske inte stämmer? Jag är rädd att det eventuellt ska skada läsningen. Jag kände att jag verkligen inte ville moralisera över något eller att det inte skulle vara en bok med massa pekpinnar. Utan jag ville skapa en skildring av frustration. Finns det någon särskild du vill ska läsa den här boken? – Mitt kusinbarn, hon är den enda tonårstjej jag känner. Hon ser ut som Dakota Fanning och har så himla långa, vassa naglar. I boken inleder Ester en relation med sin lärare som blir allt mer destruktiv. Det känns som en så himla vanlig upplevelse att som kvinna vid något tillfälle i ungdomen blivit uppvaktad av en äldre person som varit i någon form av maktposition. – Verkligen. Jag hade ett samtal med en bekant när jag hade börjat skriva den här boken och vi pratade om hur det här var som ett virus i tonåren. Att nästan alla tjejer man kände i någon mån hade varit uppvaktade av någon som var betydligt, betydligt äldre. Det var först många år senare vi kunde se det sjuka i det och vilket svek det var. Men det förstår man inte som ung 17-årig tjej. När man får höra att “gud vad mogen du är” är det bara en underbar bekräftelse. I boken söker Ester själv den kontakten och det kan man 35 ju göra – det obehagliga är ju att det får ett gensvar. En fågel viskade att du redan skriver på en ny bok. Vad kan vi förvänta oss? – Precis, nästa vår kommer den ut om allt går vägen. Den kommer att heta Öst. Det är en roman riktad till vuxna och handlar om ursprung, mat och Östeuropa. Jag är ju från Polen och har varit en hel del i Östeuropa och det är intressant att det känns lite som ett svart hål i väst. Det är skört att säga för mycket under skrivprocessen men man kan säga att det kommer att bli lite av ett utforskande. Vad vill du göra mer? – Det är väl det där att sitta och stirra på det där i trädet och fortsätta skriva, om jag får. Nudes ges ut av Natur och Kultur.
