Din Energi – Herrljunga Elektriska 1
– KALLES KOLL – Det blev inte 24 kärnreaktorer …
Alla prognoser pekar på att vi står inför en massiv ökning av vårt elbehov. Men med hur mycket? Det vet vi inte eftersom prognoser bara är gissningar om framtiden. »Nu står vi ånyo inför ett ökat elbehov. De flesta tycks ense om att den svenska elproduktionen måste fördubblas.« Den närmast ohämmade framtidstron som rådde under 1950 och 1960talen återspeglade sig också på energiområdet. Den statliga Energikommittén bedömde år 1967 att Sveriges elanvändning år 2000 skulle hamna mellan 350–500 TWh. Kurvorna pekade rakt upp i skyn. Verkligheten år 2000 landade på 129 TWh – nästan 1/3 av den lägre intervallnivån. Kraftproducenterna trodde år 1972 att Sverige skulle behöva 24 kärnkraftsaggregat för att klara behovet. Som alla vet, blev det ingalunda så. Vad hände? FÖRSTA SMÄLLEN kom redan 1973 med den första oljeprischocken i kölvattnet av oktoberkriget i Mellanöstern. Vi fick i Sverige uppleva en kortare ransonering av bensin och även el redan året efter. Energisparkampanjer lanserades. Sverige var då till cirka 70 procent beroende av olja på energiområdet – tillkommande svensk kärnkraft och vattenkraften möjliggjorde efter hand marschen ut ur oljesamhället. I dag är 98 procent av svensk elproduktion fossilfri. År 1979 kom det som definitivt vände den svenska energipolitiken: kärnkraftshaveriet i Harris burg respektive nästa oljeprischock efter revolutionen i Iran. Därefter har vi haft 40 år med ökat ifrågasättande av kärnkraften, motstånd mot ytterligare älvutbyggnad, klimatpolitikens ökade tyngd och introduktionen av sol och vindkraft. Sedan mitten av 1980talet har nivån på elproduktionen någorlunda planat ut. Men nu står vi ånyo inför ett massivt ökat elbehov. De flesta tycks ense om att det svenska elproduktionssystemet måste fördubblas, utöver en massiv förnyelse och utbyggnad av elnätet. Bara i de två nordligaste länen finns det investeringsprojekt – om de förverkligas – för mer än 1 000 miljarder kronor. Prognoser är alltid gissningar om framtiden. Det enda vi vet är att de sällan slår in. Det räcker inte att ta dessa med en nypa salt – det behövs skovlar med salt. FÖR MIG ÄR renässansen för kärnkraften glädjande, liksom insikten om att alla energikällor behövs. Solenergin utvecklas allt snabbare och vindkraften har rejäl medvind och närmar sig 35 TWh. En pikant detalj må vara att Birgitta Dahl under sin tid som energiminister på 1980talet lät utreda hur mycket vindkraft Sverige skulle kunna producera. Svaret: som mest 10 TWh med den teknik som då var känd. Som sagt: prognoser är bara gissningar. ENERGIEXPERT Kalle Karlsson, konsult och profil i energisverige, var under många år kommunikationschef på Svensk Energi. I Din Energi skriver Kalle personliga krönikor om aktuella frågor.