MISTRA DIGITAL FOREST ÅRSRAPPORT 2020 1
PRECISIONSSKOGSBRUK MASKINFÖRARE POSITIVA TILL NY
A DIGITALA LÖSNINGAR Lars Ohlin, som under hösten 2020 har arbetat tillsammans med Björn Hannrup, har låtit skogsbolagets skogsmaskinförare köra i tre olika områden med digitala snitslar – allt med befintliga maskiner och utrustning. – Samtliga förare var mycket positiva och kom med inspel på till exempel vilket avstånd man ska bli varnad på för att de ska känna sig bekväma, berättar Lars Ohlin. GNSS-positionering kan även användas för digital naturvårdshänsyn. I dagsläget finns inget bra uppföljningssystem för naturvård och skapande av högstubbar och naturvärdesträd. Föraren får själv hålla koll på åtgärderna. Men Skogforsk har, med finansiering från Skogssällskapet, utvecklat en modell för att följa upp naturvården med hjälp av digitala datakällor – något som även det har testats av BillerudKorsnäs maskinförare. – Med ett knapptryck när högstubben fälls kommer all information direkt in i produktionsfilen. Då vet du exakt hur många stubbar, diameter, trädslag som är lämnade och var, förklarar Björn Hannrup. Så när blir digital snitsling verklighet? Lars Ohlin tror att man aldrig kommer att kunna ta bort de fysiska snitslarna helt då man vill gardera sig för extra känsliga objekt, men både han och Björn Hannrup tror det bara inom ett par år kommer att gå att dra ned på den manuella snitslingen. Och en viktig förutsättning kvarstår – pålitliga GNSS-system i skördarna. – Därtill, tillägger Björn Hannrup, måste det till digitalisering i samtliga led – från planerare till förröjare och skördare. BESLUTSSTÖD FÖR OPTIMERING AV AVLÄGG INOM RÄCKHÅLL Att genom GNSS-positionering få hjälp med att optimera sina avlägg, det vill säga den plats där virket hopsamlas för vidaretransport, är också ett område som BillerudKorsnäs har arbetat med inom Mistra Digital Forest. – Som planerare är man ofta duktig på att hitta avlägg men inte alltid vägen ut. Den närmaste vägen är inte alltid den bästa. Till exempel kan optimalt antal avlägg, körsträcka för skotaren och markens bärighet vara svårt att räkna ut på egen hand, säger Johan Söderholm, som är Forestry Specialist och verksamhetsutvecklare Planering på BillerudKorsnäs. Och just kortare transportsträcka, mindre körskador och tidsbesparing för planeraren är fördelar som Johan Söderholm ser med de digitala kartsystem som de håller på att utveckla. Med dessa system, som testats under hösten 2020, har planerare fått en beräkning och förslag på avlägg – ett stöd som de i dagsläget inte har när de kommer ut på det område som ska avverkas. – Planerarna upplevde förslaget de fick från systemet som en bra början men att det inte alltid gick att använda det rakt av. Men de upplevde att det var skönt att ha en grund att utgå ifrån, berättar Johan Söderholm. Testerna genomfördes på redan planerade eller avverkade områden och nästa steg, menar Johan Söderholm, är att testa på helt oplanerade områden. Som beslutsstöd tror han att en implementering av tekniken inte alls är så långt bort. – Vår utmaning framåt är att få in det i våra befintliga system och få in alla tillgängliga data i dessa beräkningar, vilket vi kommer att fortsätta jobba på och med framtidens allt tätare laserskanning finns det stor utvecklingspotential, avslutar Johan Söderholm. Niklas Elander på skogsentreprenören KSAB kör skördaren i pilotprojektet och han är nöjd med projektet. – Särskilt i nästa steg, när vi löpande får upp resultatet på skärmen – en nedräkning av de olika hänsynstyperna i takt med att vi jobbar. Nu använder jag en biträknare för att ha koll på hur många högstubbar det blir, och här ska jag göra 60 stycken. JOHAN SÖDERHOLM Bilden visar möjliga avlägg och körsträckor. I det här fallet skulle den totala skotningssträckan bli 20 km kortare om två avlägg användes, istället för ett. Bild: Skogforsk 23