1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Raheeq Karim, 23 1177 Ta vara på ljuset 1177 Tema Lungor 1177 Birgitta, 68, har KOL 1177 Sjukdomar i lungor och luftrör 1177 Lars fick lungsjukdomen sarkoidos 1177 Aktuellt i vården 1177 Stefan har samlarsyndrom 1177 Linnéa blev frisk från leukemi 1177 Blodcancer 1177 Lennart lever med kronisk lymfatisk leukemi 1177 Må bra-kalender i december 1177 Mardrömmar, sömngång och nattskräck * Barn oc h sömn Sömnkaos och mardrömsnätter Vaknar ditt barn av mardrömmar eller skriker skräckslaget, omöjligt att trösta? Går han eller hon i sömnen? Så kan du hantera oroliga nätter. text MARIA FRÖJDH foto JOHNÉR N 26 ästan alla barn har perioder då de sover sämre än vanligt. De kan ha svårt att somna, sova oroligt eller vakna gång på gång. Det är en naturlig del av utvecklingen. Parasomnier är vanliga men oönskade beteenden under sömnen som orsakas av att hjärnan delvis befinner sig i sömn, delvis i vakenhet. Hit hör bland annat mardrömmar, sömngång och nattskräck. – Mardrömmar uppstår under drömsömnen, ofta i slutet av natten. Sömngång och nattskräck är ofullständiga uppvaknanden under djupsömnen, vanligen under första halvan av natten, säger Kristoffer Bothelius, psykolog och sömnforskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Mardrömmar kan innehålla fantasier eller verkliga händelser och vara mycket skrämmande. – Mindre barn kan drömma om fantasivarelser, djur och mörker, medan äldre barn kan ha mer komplexa, verklighetsbetonade drömmar. De speglar ofta vad som är aktuellt i barnets liv. SÖMNENS FASER Fyra sömnfaser avlöser varandra under natten: insomningsfasen, bassömnen, djupsömnen och drömsömnen (REM-sömnen). Att det handlar om separationer, kompiskonflikter och obehagliga situationer är inte ovanligt. Mardrömmar är särskilt vanliga i perioder av stress och oro, eller vid feber. En del barn kan vakna, rädda och ledsna, natt efter natt, medan andra gör det mera sällan. Efter en otäck dröm behöver de flesta tröst och närhet. Försök lugna och hjälpa barnet att somna om. – Fråga gärna om drömmen dagen efter. Då exponeras barnet för innehållet, så att det blir mindre skrämmande. Ett annat sätt är att göra om drömmen, kanske hitta på ett nytt, oväntat slut. Kanske dyker en superhjälte upp och hjälper barnet. Om barnet ritar något ur drömmen, som en drake, blir den ofta en snällare version, säger Kristoffer Bothelius. Barn med återkommande mardrömmar kan bli oroliga för att gå och lägga sig. Då är det extra viktigt att känna sig lugn och trygg, kanske ha nattlampan tänd, ett gosedjur i sängen och en vuxen i närheten. – Som förälder kan man fråga sig om det är något som oroar eller stressar barnet. Men det behöver inte vara något fel, mardrömmar är vanliga hos alla barn. REM står för rapid eye movement och betyder snabba ögonrörelser. Du kan ha drömmar under alla faser, men de är tydligast under REM-sömnen. Då är det också lätt att vakna och minnas drömmen. Tillsammans bildar faserna sömncykler, som upprepas flera gånger per natt. 1177 4 • 24 ”Mardrömmar är vanliga hos alla barn.” 1177 Guide: Preventivmedel 1177 Aktuellt i vården