Sten 4/2023

Sten Omslag Sten Innehåll Sten 4/2023 Sten Ordföranden har ordet: VI är små – men starka Sten Kort & gott: Raukig drink, ny konst i Ekeberg smarmor och årets hårdaste julklappar. Med mera. Sten Quiz: Stens julnötter Sten K-sten: Storsjöteatern Sten Stenpriset 2023 till Skogsvillan Sten Projekt: Hagastaden Sten Tema: Estetik TEMA ESTETIK utan går tillbaka till den ursprungl iga klassicistiska koden, sä ger Fredrik Rosenhall. Huset sitter, precis som ett stycke musik, text eller måleri kan sitta. Det fungerar estetiskt. F unktionalismen är grunden till dagens modernistiska arkitektur. Det är intressant att en av funkisrörelsens fanbärare, skribenten Gotthard Johansson, i sin bok Funktionalismens framtid redan några år efter genombrottet på Stockholmsutställningen 1930 dissikerade stadens nya kvar ter för att hitta funktionalismens kärna och hålla den vid liv. En liknande, djuplodande genomlysning av samtidens arkitektur, hur den planeras, byggs och gör avtryck skulle behövas också i dag. Var är arkitekterna i debatten, var är självanalysen? Thorbjörn Andersson efterlyser flera röster från arkitekternas sida, där det råder en underlig tystnad. – Arkitektkåren har valt att ställa sig lite i hörnet och inte svara på kritiken. Det skulle behövas en pedagogisk kraft som berättar hur vi ser på de här frågorna. Fredrik Rosenhall skrev för några år sedan en debattartikel i Göteborgs-Posten om problemet att byggandet i dag handlar mer om att maximera byggbar yta inom samhällets hårda regelverk, än att förhålla sig till sammanhängande arkitektoniska idéer. ”Det finns en uppfattning att gestaltning bör ske på byggnadsnivå och inte stadsplanenivå, vilket gör att det enskilda husets avkastningsmöjligheter avgör ambitionsnivån”, skrev han. – Modernismen levererar bäst med höga budgetar i konstmuseer, konserthallar, lyxbostäder och hotell. Där ska vi ta ut svängarna, men när modernism appliceras i en hårt styrd verkligen där ytan ska maximeras och kostnaderna minimeras, är det lätt att estetiken blir överkörd. T illbaka till Gotthard Johansson som återigen har något viktigt att säga. 1942, tolv år efter Stockholmsutställningen, skrev han boken Trettiotalets Stockholm där han satte fingret på något som fattas i den estetiska debatten i dag: det mänskliga boendet i bra bostäder. Hans kritik är överraskande och besk. Det i dag beundrade bostadsområdet Gärdet i Stockholm (byggt från 1931 ) kallar han ett ” hyreskasernernas Versailles”, där själva hustypen tjockhus – ”elefant husen”, ”monstruös, kvasifunktionalistisk fasadarkitektur” – gav dåli ga, mörka planlösningar. Stadsdelen tycktes så förtjust i sin dekorativa stadsplan med den praktfulla Tessinparken att den glömde bort att orientera husen efter hur ljuset faller, ett grundfel. Johansson tänkte som vi bör tänka i dag, på den sociala estetiken, på insida, praktik, människors boendeförhållanden, i stället för att tjafsa om det yttre. Vägen framåt är att estetiska frågor måste ges en större dignitet. Det som borde diskuteras är svåra saker: kvalitet, förutsättningar, stadsplaner. Byggherrar och byggbolag får – vill? – sällan komma till tals på allvar om förutsättningarna och ekonomin som styr byggbranschen. Arkitekter arbetar ofta utifrån givna ramar. – Husarkitekter blir styrda av byggbolagen. Vissa kan lägga en pärm på bordet och säga: ”Här har vi de fönster, hissar och glas partier vi ska använda, för här har vi fått bra rabatter”, säger Thorbjörn Andersson. F inns det då någon väg framåt från den rådande snabbmatsarkitekturen? Tiden verkar för en bättre estetik. Med miljökrisen hotfullt nära oss har hållbarhet fått ett nytt fokus och siktena ställs in på miljösmart byggande med gedigna material. – Byggandet bör utgå från att skapa socialt väl utformad och engagerande arkitektur med låg klimatpåverkan. Det är samhällsutmaningen. Om det är klassicism eller modernism spelar ingen större roll. Varför inte låta olika platser få olika karaktär? säger Fredrik Rosenhall. Olika stilar som samverkar speglar också vår mångfacetterade samtid. Den yngre arkitektkåren, på kontor som Okidoki, Andra Arkitekter, Inova med flera, har ett mer ledigt förhållningssätt till historien och kan suga upp äldre influenser och idéer på samma flyhänta sätt som i modern popmusik. Det är en generation vuxen ur pop, dataspel och sampling, och hanterad med finess kan historien bli en fullmatad verktygslåda för ny spännande arkitektur. Snickarglädje? Granitkolonner? Varför inte? Ornament? En glaslåda? Gärna. Men glöm inte gyllene snittet. Estetiken kan inte lämna politiken, men om den används enligt sin inneboende mening, om ”funkis” inte betyder stil utan god funktion, om ”klassiskt” kan ge sociala hus för människor och inte bara vara stilövningar i skönhet, då kan arkitekturen baxa sig uppåt till ny verkshöjd, i balans med klimatsmart byggande och bra, vackra bostäder. Det gäller att sätta goda exempel, i vilken stil som helst. – Den klassicistiska estetiken sträcker sig över minst 2 000 år och det finns många olika vinklar. Varför säga nej tack till ett oändligt fält av fantastiska möjligheter, varför begränsas till det? Skönhet är kopplad till naturen och vår drivkraft att göra samhället bättre och till något större än oss själva, säger Thorbjörn Andersson. Tramp, tramp, jag trampar neråt i trapphuset igen, hälsar på ortoceratiter och skavanker, går ut genom den strama granitportalen, möts av ett Miljonprogramskvarter. Det är spänning över gatan. Vi befinner oss mitt i den pågående historien av både glimrande idéer och massförstörelse. Öppna upp för de olika tidernas kvalitet och allt de kan lära oss. n 30 ”Byggandet bör utgå från att skapa socialt väl utformad och engagerande arkitektur med låg klimatpåverkan. Det är samhällsutmaningen.” Sten Projekt: Karolinergården Sten Nyhet: Stenhuggarmästare nr 8 Sten Bröderna Sandberg & stadshuset Sten Framtidens gravplats Sten Nyhet: Förbundet vill häva varumärkesskydd Sten Juridik: Så undviker du en utdragen tillstånd sprocess Sten Krönikan: Rickard Lagerström Sten Tekniskt: Tillgänglighet Sten Marknaden: Annonser