Nordens Tidning 1
är att biblioterapi inte ska ersätta någon annan
terapi utan vara ett komplement och kreativ inspiration, som kan användas av exempelvis bibliotekarier såväl som av psykoterapeuter och psykologer. – I Finland har man lyckats öppna för olika professioner som sedan samsas under ett begrepp. Alla utvecklar det åt var sitt håll, men föreningen samlar ihop och informerar om olika sätt att jobba. Det finns liv i det hela, säger Pia Bergström. Det viktigaste för Pia Bergström är att så många som möjligt ska få möjlighet att utforska upplevelsen av litteratur, så att det inte fastnar i en kamp om vilka som har rätt att använda detta verktyg. Hon vet av egen erfarenhet att det kan ge så väldigt mycket. Biblioterapi kan tillämpas för olika åldrar och inom en rad olika områden – till exempel inom hälso- och sjukvård, socialt arbete, psykiatri, skola, biblioteksväsende, psykiatri, diakoni och äldreomsorg. Det kan användas för att tala om någon speciellt, exempelvis självmord i familjen. Det kan också vara på ett mer generellt plan, och ta upp existentiella frågor. Pia Bergström arbetar gärna med grupper som inte identifierar sig som vana läsare, det handlar om så mycket mer än läsa skönlitteratur. Hon har själv bland annat lett en biblioterapeutisk skrivgrupp för unga som har en förälder som sitter i fängelse. – Det handlar om att använda skrivande och läsande för att lättare komma åt tankar och känslor. Det kan vara sådant som deltagarna inte ens visste fanns där. LOUISE HERTZBERG I samband med kulturfestivalen Best of Norden på Nordiska museet kommer biblioterapi att diskuteras. Pia Bergström kommer att samtala med Juhani Ihanus och Päivi Kosonen om biblioterapi, följt av kommentarer från Allan Linnér, känd som radiopsykologen. Samtalet äger rum 6 oktober 13:00. Det följs av workshop där deltagarna får pröva biblioterapi. För samtalet och allt annat som händer på festivalen gäller vanlig éntrebiljett, undantaget workshop biblioterapi. För workshopen krävs extra biljett, 100 kronor. För uppdaterad information och biljett se www.bestofnorden.se Kultur som väg från smärta och isolering Att kulturen kan vara välgörande, speciellt i en kris, är ingenting nytt. Cristina Husmark Pehrsson, tidigare socialförsäkringsminister och nordisk samarbetsminister, var med och startade försök med Kultur på Recept. Hon tror fortfarande på idéen. Cristina Husmark Pehrsson sitter idag i styrelsen för Föreningen Norden. Under perioden 2006 - 2010 var hon minister med ansvar för socialförsäkring och även för det nordiska samarbetet. Det var under en period med höga sjukskrivningstal och mycket fokus på att finna botemedel mot det. – Vi ville hitta olika åtgärder som kunde hjälpa människor att komma tillbaka till arbetet, säger Cristina Husmark Perhsson. Hon och dåvarande kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth såg till att en miljon kronor satsades på ett försök med kultur som åtgärd för att minska sjukskrivningarna. Försök inleddes i Umeå och Helsingborg. – I Umeå rann det ut i sanden kan man säga, men i Helsingborg blev det väldigt lyckat. Trots det togs det bort senaste mandatperioden. – Jag beklagar verkligen att det inte finns längre. Det här är viktigt, särskilt för dem som i vanliga fall inte tar del av kultur, säger Cristina Husmark Pehrsson. Ulf Hallgårde, läkare i Helsingborg som även specialiserat sig på åtgärder för sjukskrivna, är också besviken över att Kultur på recept inte längre finns. – Alltihop är lite pinsamt tycker jag. Det fastnade i detaljer om vem som skulle betala för det, regionen eller kommunen, och så blev det till slut ingen. Han berättar att de som nåddes med projektet var personer som absolut inte skulle ha tagit del av utbudet av kultur i sin hemstad utan projektet. Nu fick möjlighet att göra det gratis och i grupp. – Det fick nya vänner och bröt ned det motstånd som fanns mot att ta del av kultur. Det var stort. Projektet koncentrerades kring fyra fysiska platser, Fredrikdals museer och trädgårdar, Sofiero Slott och slottsträdgårdar, Dunkers kulturhus samt Helsingborgs stadsbibliotek. Ulf Hallgårde berättar att det fanns preliminära forskningsresultat som visade positiva effekter, men på grund av problem med finansiering så fullföljdes inte forskningen. – Men det är inte någon tvekan om att det hade positiv effekt. Vi såg att flera av dem gick från att vara ”zombies” till glada människor. – Om det kan påverka ett par långtidssjukskrivna att jobba igen så är det värt det. Kultur på recept är billigt, har inga biverkningar men däremot positiva effekter. Ulf Hallgårde hoppas på en nystart för Kultur på recept och att det kan få samma genombrott som Grön rehabilitering, som bygger på tillfriskande genom närhet till djur och natur. Cristina Husmark Pehrsson är inne på samma linje. Hon tycker också att de nordiska länderna ska lära av varandra när det gäller metoder att få ned sjukskrivningar. – När jag satt i Nordiska rådet drev jag den frågan, säger hon. LOUISE HERTZBERG Fakta Kultur på recept: Inom försök med Kultur på recept i Helsingborg ordinerades patienter bland annat musik, eget skapande och att se utställningar. Åtgärden vände sig till den med hotande eller pågående sjukskrivningar, risk för social isolering, psykisk ohälsa eller utbredd smärta. I Jönköping erbjuds något liknande, men under namnet kulturunderstödd rehabilitering. Vårdguiden i Jönköping: Ibland kan steget mellan sjukskrivning och återgång till arbete upplevas som en stor utmaning. För att underlätta återgången, kan det vara bra att delta i en mindre kravfylld insats. Kulturunderstödd rehabilitering har visat sig lämplig i detta skede. Deltagarna erbjuds att under 10 veckor i en mindre grupp prova på olika typer av kultur till exempel eget skapande, rörelse till musik och körsång. Gruppen tar också del av kulturupplevelser som konserter, teaterföreställningar och konstutställningar. nordens tidning nr 3 | 2018 13 Cristina Husmark Pehrsson. FOTO: S. SIGFUSSON/NORDEN.ORG