Framtidens Industri 1
R YM DE N då kan täcka upp förlusten och att den
otillgängliga satelliten snabbt kan ersättas med en ny satellit. Begränsat utrymme Den största utmaningen med nanosatelliter är givetvis att få plats med både de instrument som behövs för satellitens uppdrag och andra nödvändiga system, för att till exempel förse satelliten med ström och driva den framåt, i ett så litet paket. Det begränsade utrymmet kan emellertid även leda till nya innovationer och många uppdrag som tidigare ansågs vara omöjliga att genomföra med nanosatelliter är nu på väg att bli verklighet. Det har också gjorts stora framsteg inom utvecklingen av framdrivningssystem för nanosatelliter. Traditionella raketmotorer, som även kallas för kemiska raketmotorer, använder sig vanligtvis av ett drivmedel bestående av två eller flera komponenter, oftast i form av syre och bränsle, som förbränns för att driva farkosten framåt. Genom att i stället använda ett enkomponentsdrivmedel har man emellertid kunnat utveckla enklare kemiska raketmotorer som är tillräckligt små för att kunna användas på nanosatelliter. I första hand använder sig dessa motorer av hydrazin som drivmedel, men på grund av de restriktioner som finns mot att använda farliga kemikalier i nanosatelliter har även säkrare drivmedelsalternativ tagits fram. Många elektriska raketmotorer, som FRAMTIDENS INDUSTRI 5 2021 25 ➛ använder sig av elektriska eller magnetiska fält för att accelerera drivmedlet till höga hastigheter, kan också göras tillräckligt små för nanosatelliter. Flera typer av elektriska raketmotorer, som jonmotorer, elektrospraymotorer och resistojetmotorer, planeras därför att användas i olika nanosatelliter.