Vårdfokus Klimatavtryck
Vårdfokus Nyheter
Vårdfokus Delegering
Vårdfokus Intervjun
Vårdfokus Forskning
Vårdfokus Djur i vården
Vårdfokus Läsarkrönikan
Vårdfokus Fokus Boimedicinsk analytiker
»De nya blodproven kan erbjudas personer som norm
alt inte hade gjort ett ryggvätskeprov.« JOEL SIMRÉN Naya Gabrial läser av streckkoderna och granskar provrören innan hon låter dem försvinna in i maskinen, en Lumipulse G1200. – Det går snabbt, smidigt och enkelt. Provet kan köras enskilt och behöver inte ingå i paket. Hon är en av ett tjugotal biomedicinska analytiker på avdelningen för neurokemi vid klinisk kemi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Mölndal. Totalt jobbar cirka 80 personer inom laboratorieverksamheten med bland annat forskningsstudier, specialdiagnostik och rutinanalyser. – Man kommer i kontakt med många olika yrkesgrupper: läkare, kemister och biomedicinska analytiker. Jag har bara jobbat här i två år men på den korta tiden har det hänt jättemycket. Det blir tydligt att allt i kroppen är kopplat till hjärnan och nerverna, säger Naya Gabrial. Analysen som hon nyss demonstrerat är kopplad till det senaste vetenskapliga genombrottet inom alzheimerdiagnostik. Forskning vid bland annat Göteborgs universitet har lett fram till en metod för att mäta biomarkören fosforylerat tau i blodplasma. Ämnet finns i de proteinnystan som bildas i hjärnans nervceller vid Alzheimers sjukdom. Detta har fram till nyligen bara kunnat mätas i ryggvätska (likvor). Joel Simrén är ST-läkare och medicine doktor. Han beskriver blodtestet som en ”liten revolution”. – Det finns många orsaker till exempelvis minnesproblem hos patienter. Dessa är svåra att skilja på genom enbart undersökning. Det här blodprovet blir ett enkelt och tillgängligt stöd för att reda ut den bakomliggande orsaken till symtomen, och därmed kunna styra behandling och ge korrekt information, säger han. Att mäta det aktuella proteinet i blod i stället för i ryggvätska har flera fördelar. – Så kallad lumbalpunktion görs i dag bara inom specialistsjukvården och ska inte göras på patienter som exempelvis äter blodförtunnande läkemedel. De nya blodproven kan därmed erbjudas personer som normalt inte hade gjort ett ryggvätskeprov, säger Joel Simrén. Varje år beräknas mellan 20 000 och 25 000 svenskar drabbas av demenssjukdom, enligt Socialstyrelsen. Hög ålder är en riskfaktor och i takt med att befolkningen lever längre förväntas antalet personer som lever med demens fördubblas under kommande decennier. Förebyggande insatser och behandling kan minska eller senarelägga utvecklingen av symtom. – De nya antikroppsbehandlingar som nu väntar på att bli godkända i Sverige ges till personer med lindriga kognitiva besvär eller så kallad mild demens som beror på Alzheimers sjukdom. De verkar ha bäst effekt i ett tidigt stadium och därför är tidig diagnos önskvärt. Blodprovet innebär betydligt mindre besvär för patienten än det ryggvätskeprov som krävdes tidigare. Antikropparna ges intravenöst och binder de amyloida plack som utgör typiska förändringar i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Kroppens ”städarceller” får därmed hjälp att rensa bort dem, vilket bromsar sjukdomsutvecklingen, förklarar Joel Simrén. Svaren på de nya blodtesterna delas upp i tre risknivåer. Vid låga nivåer av tau-proteinet kan man med ganska stor säkerhet utesluta amyloidpatologi i hjärnan. I gråzonen, där cirka 15 procent hamnar, kan man inte göra en säker bedömning och behöver gå vidare med andra tester. Vid höga nivåer kan man med ganska stor säkerhet säga att det förekommer amyloid. – Resultatet behöver tolkas Joel Simrén. tillsammans med övrig utredning för att komma till sin rätt. Där kan vi stötta behandlande läkare. 2026 / vårdfokus #1 / 47 FOTO MÄRIT MALMBERG NORD
Vårdfokus Fokus Ledarskap
Vårdfokus Fokus Student
Vårdfokus Fokus Barnmorska
Vårdfokus Fokus Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Efter jobbet
Vårdfokus Bokrecension