Nordens Tidning 1
”Norden inget föredöme” Läser en finsk tidning i
Sverige om politiska beslut som ska fattas i Danmark. en på många sätt bra bild av hur den nordiska andan kan fungera i praktiken: nyfiket, enkelt och gränsöverskridande. men nyhetsrapporteringen handlar om det migrationstryck europa nu utsätts för och hur land efter land infört begränsningar och uppstramningar av regelverken. detta majoriteten vill? min åsikt är att Stockholmsperspektivet fått råda i panik, utan konsekvensanalys eller tid för dialog och eftertanke. För det kan väl inte vara så att majoriteten vill strypa utvecklingen i Sydsverige och samarbetet i norden? gör om, gör rätt! människor i akut kris ska alltid vara välkomna till Sverige. Sydsverige har rätt till fortsatt utveckling, och samarbetet med grannarna i norden är vår egen närmaste trygghet. Britt-Louise Berndtsson, ordförande Föreningen Norden Tingsryd Känsla av obehag någon kristallkula kan inte ge mig svar om framtiden. det återstår att spekulera. att spekulera om identitetskontrollernas effekter är, i förstone, lätt. Vi får en minskning av antalet flyktingar som söker sig till norden. Vi kommer att se och har redan sett en sådan minskning. att ge sig till att kontrollera alla resenärer passerar knappast obemärkt förbi, även om vissa tycks övertygade om det fria nordiska samarbetet mellan våra länder inte kommer att drabbas. Ty så är det, att identitetskontrollerade blir alla, inte bara de flyende. det innebär förseningar för förvärvsarbetande, riskerar skapa hinder för lyckad turism och kulturutbyte samt inger högst sannolikt en känsla av obehag genom själva övervakningen. hämmande känslor skapar spänningar och är aldrig bra för öppenhet i samarbete. redan ett skapligt förståndigt barn förstår att den gemensamma arbetsmarknaden, liksom den fria rörligheten får sina törnar med identitetskontrollerna. Vem tror att de skulle kunna ske smidigt och utan bieffekter? hur påverkar det mig och min ort? mig ger det en känsla av obehag och vad min kommun beträffar är det med den som med flera andra kommuner; färre flyktingar kommer att behöva assimileras, vilket inte alls behöver applåderas. men: ”Så länge människan har hopp, är ingenting skrämmande”, (Tove ditlevsen). Vi går mot ett globalt tänkande i våra nordliga länder. det kan jag se, med eller utan kristallkula. Ellinor Sjödén, Kungsbacka Och kvickt går det undan. Förslag som med kraft avvisats ena dagen kan plötsligt bli regeringspolitik eller föremål för breda parlamentariska uppgörelser den andra. norden utsätts för ett stresstest. Tyvärr, slutsatserna som kan dras visar att det finns mycket att lära sig och att åtskilligt riskerar att gå förlorat. Festtalen och proklamationerna om nordiskt samarbete skorrar illa i öronen på dem som nu får se hur den dagliga pendlartillvaron i öresundsregionen försvåras av tillfälliga id-kontroller. mödosamt har gränshinder efter gränshinder rullats undan och så plötsligt reses nya stängsel både bildligt och bokstavligt. det som förundrar är att företrädare i Stockholm och köpenhamn tillsammans med respektive myndigheter tycks ha haft så svårt att tala med varandra och skapa praktiska lösningar. år av insatser för att skapa en fungerande arbetsmarknadsregion i öresund kan trasas sönder. ingen tvekan råder om att norden i allmänhet och Sverige i synnerhet axlar ett stort ansvar i europa. det som under sommaren och hösten upplevts med vandrande människor norrut över kontinenten har ökat pressen mot våra länder. Tiden från att nya förslag och lösningar lanseras till att de klubbas igenom i de olika parlamenten har plötsligt blivit timglasartat kort – sanden rinner snabbt igenom. eftertänksamheten och reflektionerna har ersatts av de tvära kasten. Som förtroendevald går det att vara självkritisk. Vad som möjligtvis kan vara nödvändiga steg att ta genomförs på ett sätt som kan uppfattas som kantigt och vasst. ingen verkar ha räknat på eller funderat kring hur besluten påverkar det nordiska samarbetet. Särskilt tydligt är det i öresundsregionen. rent allmänt har länderna uppvisat en svag förmåga till samordning och gemensamma åtgärder. det är lättare att rikta ett anklagande finger mot en granne snarare än att försöka forma något konstruktivt. det har talats mycket om ”nordic brand” och hur man ska få internationellt genomslag. det kan man ju sägas ha lyckats med även om all reklam inte nödvändigtvis är god reklam. den senaste tiden har Cnn och BBC visat bilder och haft inslag från perronger och tågvagnar i öresundsregionen. den bistra sanningen är att nordens fem stater dessvärre inte klarat av att vara ett föredöme eller ett gott exempel i ett eu där 28 medlemsländer också visat prov på stor splittring. hanS Wallmark rikSdagSledamOT (m) OrdFörande i den SVenSka delegaTiOnen Till nOrdiSka rådeT nordens tidning nr 1 | 2016 11 FOTO: SVerigeS rikSdag FOTO: neWS ØreSund - JOhan WeSSman