Nordens Tidning 1
bassadör med svenskrötter hur långt som helst. Hu
r känns det att komma tillbaka till Sverige? – Mycket roligt och intressant att vara tillbaka. På grund av de personliga banden har jag genom hela livet följt utvecklingen i Sverige med intresse. Men samhällen förändras snabbt och jag märker nu att det inte är samma sak att följa ett land på avstånd som att vara i landet. Sverige är lätt att leva i. Det finns många bra hemsidor och det är lättare att få kontakt om man talar språket. I kontakt med kolleger från andra länder är det uppenbart hur gynnad jag är. Detta tål att tänka på och inte minst med tanke på den oroväckande minskade språkförståelsen mellan de nordiska länderna. Hur vill du beskriva Islands relationer med Sverige? – Relationerna är stort sett mycket goda och okomplicerade. Vi behöver inte alltid vara överens i alla frågor. Våra relationer är tillräckligt stabila att tåla debatt om också svåra frågor, som ofrånkomligen dyker upp då och då. Goda relationer kan dock alltid bli bättre och det är viktigt att inte ta dem för självklara. Vi måste alltid vara på vakt och uppmärksamma saker som eventuellt skulle kunna förbättras eller utnyttjas på ett bättre sätt. Själv tänker jag arbeta med svensk-isländska handelskammaren, samfundet SverigeIsland, institutioner för nordiska språk vid universiteten och isländsk turism. Jag tror också att vi kan samarbeta mer och bättre med Föreningen Norden. – Jag har initierat ett projekt att försöka få fram en ny generation översättare från isländska till svenska. Ser fram emot att samarbeta med initiativtagaren – den fantastiskt duktige översättaren John Swedenmark. Hur ser Island i dag på det nordiska samarbetet? – Det nordiska samarbetet är mycket viktigt. På det utrikespolitiska planet handlar det om att få genomslag för gemensamma politiska prioriteringar och att utnyttja den position som Norden som helhet har i den globala miljön. Därför träffas de nordiska utrikesministrarna flera gånger om året. Trots att vi har valt olika relationer till internationella organisationer har vi i stora drag sammanfallande intressen i bland annat frågor som rör mänskliga rättigheter, jämställdhet, hållbar utveckling, miljöfrågor etc. – I FN har vi ett mycket tätt samarbete. Sveriges kandidatur till FN:s säkerhetsråd 2017-2018 är ett av de stora gemensamma projekten. På alla våra nordiska ambassader världen runt har vi ett tätt samarbete inom olika områden. Bra exempel är Nordic Cool i Washington DC 2013 och Norden i fokus på bokmässan i Paris – Salon du livre – 2014. Och nu senast gemensam nordisk paviljong på FN:s klimatmöte i Paris. Det sägs att Island klarat sig bättre än många länder ur den ekonomiska krisen? Är det sant och vad beror det i så fall på? – Det stämmer och beror i första nordens tidning nr 1 | 2016 15 hand på att makthavarna vidtog tuffa men nödvändiga åtgärder med bland andra hårda åtstramningar i statsbudgeten. Staten gick inte in och räddade bankerna. Många ekonomer anser att det var till godo för Island med en egen valuta. Efter krisen har vi upplevt en otrolig ökning i turismen, vilket påverkat mycket positivt den ekonomiska återhämtningen. Hur ser situationen ut för ett isländskt EU-medlemskap? – Den sittande regeringen är emot isländskt medlemskap i EU. Regeringen avbröt förhandlingarna med EU. Europapolitiken är fortsatt viktig och bygger först och främst på EES-avtalet och de bilaterala relationerna med EU:s medlemsstater. Det råder mycket delade meningar på Island om ett eventuellt EU-medlemskap. Det finns förslag om att inte ta upp EU-spåret igen förrän folket fått säga sin mening i en folkomröstning. Men så länge regeringen är emot medlemskap är tiden knappast inne för sådana funderingar. Känner det isländska folket tillit till politiker och företrädare för banker och näringsliv? – Det är en bra fråga. En opinionsundersökning visar att just politiker, banker och finansinstitutioner behöver göra en kraftansträngning för att återvinna tilliten. De institutioner som folk har tillit till är t ex polisen, universiteten och isländska TV:n. Känns den nordiska modellen fortfarande aktuell för Island? – Ja definitivt. Oavsett var man befinner sig på den politiska kartan är frågor om välfärd, jämlikhet och solidaritet grundläggande för samhället. Min uppfattning är att den nordiska modellen är en del av de nordiska ländernas gemensamma kultur- och socialpolitiska arv. TexT: BerTil JOBeuS FOTO: PdTillman/Wikimedia COmmOnS