Energigas 1
I korthet Ihopslagna processer ger mer biogas n I
dag används olika processer för att omvandla organiskt avfall till biogas. Genom att bygga ihop två olika processer går det att få ut större mängder av värdefulla ämnen som väte och metan. Det gäller dock att ta vara på de mikroorganismer som gör jobbet. På högskolan i Borås spelar de huvudrollen i ett nytt forskningsprojekt. Skogsavfall som innehåller ligno cellulosa tar mycket lång tid att bryta ner i naturen och är ett material som mikro organismerna inte rår på så lätt. I de industriprocesser som används för att bryta ner avfallet hämmas mikroorganismerna av giftiga ämnen. De åker med ut ur reaktorerna när resterna från nedbrytningsprocessen spolas ut och ersätts med nytt material som ska bli biogas. I sitt forskningsprojekt visar doktoranden Konstantinos Chandolias att det både går att komma ska ge el till en ny elektrolys anläggning för vätgasproduktion utanför bilarna. Målet är 600 nya vätgasbussar i Europa, bland annat 20–30 nya i Köpenhamn. Få gasfordon Trots många vätgasprojekt har Danmark ganska få vätgasfordon, enligt Asger Myken. Gasbilar är generellt inte politiskt prioriterat. Det är stort fokus på elbilar, berättar han. – Betingelserna för gasbilar är inte så fördelaktiga i Danmark. Det finns inga ekonomiska incitament för biogas som i Sverige. Vätgasbilarna är liksom elbilar skattebefriade, men de är ändå få, vi har färre än 100 vätgasfordon. Det pågår dock ett brett arbete för att minska koldioxidutsläppen. Den danska regeringen beslutade i och med den nya klimatlag som antogs 2019 att koldioxidutsläppen ska minskas med 70 procent till 2030, jämfört med utsläppen 1990. Regeringen har därefter dragit i gång större samarbeten med industrin. Olika sektorer – transport, tung industri, processindustri med flera – har rapporterat om hur de kan bidra till att minska koldioxidutsläppen. I flera fall är vätgas och power to x en del av lösningen. SIV ENGELMARK CEDERBORG n I takt med att intresset för flytande biogas ökar inom exempelvis industrin, vägtransporter och sjöfarten, behöver också produktionen öka. Det finns i dag kommersiell teknik för produktion av flytande biogas i både mindre och större skala, men i och med det extra steget i produktionsprocessen är den flytande gasen dyrare att framställa än komprimerad gas. Rise och Biogas Syd har i två fallstudier undersökt olika förvätskningstekniker och vad som krävs för att produktionen av flytande biogas i mindre skala (10–25 gigawattimmar per år) ska bli lönsam. Resultaten visar att lönsamheten till stor del styrs av marknadspriset Konstantinos Chandolias runt problemet och på samma gång få ut en högre mängd värdefulla gaser som väte och metan vilka används för produktion av biobränsle och andra värdefulla ämnen. – Genom att koppla samman två slags processplattformar, en för förgasning och en för jäsning, går det att behandla det svårnedbrytbara avfallet. I förgasningsprocessen bildas syntetgas, en blandning som innehåller framför allt vätgas och kolmonoxid. Genom att låta syntetgasen gå in i jäsningsprocessen går det att få ut en ännu större mängd vätgas eller metan. Kolmonoxid, som är giftig, fungerar som mat till de mikroorganismer som producerar just väte och metan, förklarar Konstantinos Chandolias. Så ska flytande biogas bli lönsam för flytande biogas. I dagsläget är inte priset för flytande biogas tillräckligt mycket högre än för komprimerad biogas för att räkna hem merkostnaden som förvätskningen innebär. Därför krävs ytterligare incitament för att producenter ska välja att förvätska gasen, exempelvis brist på efterfrågan på komprimerad gas på den lokala marknaden. Ökad efterfrågan på hållbara transporter och priset på alternativa bränslen som HVO, spelar också in. Även investeringsstöd, som Klimatklivet och Drive LBG, eller riktade produktionsstöd kan bidra till att det blir lönsamt att förvätska gasen trots högre framställningskostnad. IVL-projekt ska rena vatten i Mumbai n IVL Svenska miljöinstitutet öppnar kontor i den indiska miljonstaden Mumbai. En stor del av verksamheten kommer ha fokus på vattenrening och i ett av de större projekten ska IVL säkerställa att två stora avloppsreningsverk som nu ska byggas i Mumbai uppförs på ett bra sätt. – Det handlar om att tänka om och se avloppsvattnet som en resurs. Med rätt teknik kan reningsanläggningarna, förutom att ge rent återanvändningsbart vatten, även generera biogas och näringsämnen som kan återföras till naturen, säger Östen Ekengren, vice vd på IVL Svenska miljöinstitutet. ENERGIGAS NR 2 2020 31