Hållbart Byggande 1
första fas var ett forsknings- och innovationspro
jekt som pågick mellan 2015 och 2019. För att skapa förutsättningar för att byggnader ska kunna fungera som materialbanker i ett cirkulärt system tog man fram tre olika verktyg. Det var ett materialpass, ett designprotokoll för reversibel design och ett cirkulärt byggnadsbedömningsverktyg. Jan Boström är teknikutvecklingschef på SundaHus, en av femton partners i BAMB-projektet. SundaHus var med om att ta fram både materialpasset och det cirkulära byggnadsbedömningsverktyget (CBA). I materialpasset ska all information som man behöver för att återvinna/återanvända en produkt samlas på ett och samma ställe. Det är information om produktens innehåll, beräknad livslängd och hur produkter har installerats i ett hus men också om och på vilket sätt produkten kan återvinnas eller återanvändas. En plattform för materialpasset togs fram men verktyget kom aldrig till den nivån att det kunde användas kommersiellt. – Vi lärde oss mycket från projektet och tanken är att de lärdomarna ska komma till användning i nästa projekt. Det handlar främst om att automatisera informationsinhämtningen så att verktyget blir effektivare och billigare att använda. Vi hoppas komma dithän att vi har ett definierat elektroniskt format, säger Jan Boström. BAMB är inte ensamma om att utveckla materialpass. Det finns flera liknande initiativ inom byggsektorn. Enligt Camilla Sjögren på Ronneby kommun, som också medverkade i BAMB, så behövs det ett branschbeslut på internationell nivå om hur ett hållbart och fungerande materialpass ska byggas upp. Det handlar om hur man ska samla in data, vem som ska ha informationsansvaret och uppdateringsansvaret och hur man ska göra materialpasset tillgängligt. – När vi har hittat ett enhetligt sätt att beskriva ett sådant här materialpass så kommer det att underlätta för branschen att bli mer cirkulär, både tidsmässigt och ekonomiskt, säger Camilla Sjögren. Det cirkulära byggnadsbedömningsverktyget (CBA) fungerar som ett modelleringsverktyg där man kan pröva olika alternativ utifrån ett cirkulärt perspektiv. Det är en form av miljöanalys, en Life Cycle Assessment (LCA), som även får med de cirkulära vinsterna. Verktyget finns tillgängligt och kan användas av vem som helst. Problemet är att informationen än så länge måste matas in manuellt och att det därför är dyrt att göra beräkningarna. Byggbranschen är ett komplext system med många olika aktörer och ett cirkulärt systemskifte är beroende av flera saker. Till exempel hur man definierar värde i en byggnad och hur man ser på designprocessen. Jan Boström på Ett av BAMB:s pilotprojekt: Circular Retrofit Lab, Vrije Universiteit i Bryssel. Här undersöks och demonstreras hur reversibel design kan förhindra rivningsavfall vid renovering av befintliga byggnader. SundaHus menar att de ekonomiska kalkylerna skulle förändras om man utgick ifrån att en del av byggnadens värde finns kvar när den inte behövs längre, det vill säga om värdet bara delvis skrevs av under byggnadens livstid. – Det skulle förändra utgångspunkten vid design och produktion. När det är dags att börja plocka ut saker ur byggnaden kommer du att kunna göra det eftersom du tänkte på hur du plockade ihop den från början, säger Jan Boström. BAMB:s tredje verktyg, designprotokoll för reversibel design, handlar just om att se till att byggnader designas så att man senare kan demontera dem. Byggnader ska kunna tas isär och delar ska kunna tas ur byggnaden utan att huset eller produkterna skadas. Det är Elma Durmisevic på Twente University i Nederländerna som lett arbetet med designprotokollet. Utvecklingen av verktyget har kommit långt. Det är inte kommersialiserat än men används just nu vid ett sjukhusbygge i Bryssel. LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM 33