Hållbart Byggande 1
U:s intention är att privata kapitalflöden ska bl
i hållbara, och kan möjligen därmed bli en politisk fråga. – Taxonomin och standarden för gröna obligationer har en god potential att öka tillströmningen av kapital till projekt och investeringar som positivt bidrar till en minskad klimatbelastning. Det är möjligt att olika incitament kan behöva kopplas till detta för att göra det mer attraktivt. Klimatförändringarna och andra hållbarhetsrisker påverkar tillgången till finansieringen redan idag. Taxonomin är en god start, även om mycket arbete återstår innan den implementerats, konstaterar Tobias Lindbergh. I februari i år kom nya, bearbetade riktlinjer för taxonomiförordningen. De väntas antas under våren men när hela regelverket träder i kraft är ännu inte klargjort inom EU. Eventuellt redan 2021 men ingen vet riktigt exakt datum. Inom fastighetsbranschen har man varit uppmärksam på vad som händer under en relativt lång tid. – Förslaget har kommit i såpass många tappningar att vi börjar känna oss rätt luttrade, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Sveriges största fastighetsbolag Vasakronan, ägt av första till fjärde AP-fonden och därmed ett företag som är viktigt för pensionskapitalet. rån början låg fokus dessutom bara på energianvändningen i nybyggnation men i nuvarande version har man inkluderat även befintligt bestånd. Vasakronan har många utestående gröna obligationer och som förslaget ser ut just nu skulle bolagets projekt kvalificera sig i taxonomin, menar Anna Denell. – När det gäller disclosureförordningen så gör vi redan det mesta av 82 det den omfattar. I år gör vi vår elfte hållbarhetsårsredovisning, så där har vi på fötterna. En annan fråga är klimatriskanalyser, som kommit högt upp på agendan de senaste fem åren, både vid projektutveckling och vid förvärv. Men portföljen behöver ses investering är därför en utmärkt start, säger Anna Denell. – Det kommer att driva klimatarbetet i rätt riktning. På Castellum, ett av Nordens största börsnoterade fastighetsägare och en av de stora utvecklarna av logistikoch kontorsytor, är man positiv till taxonomin. – Vi har följt utvecklingen noga och tycker att det är en smart tanke med gemensamma riktlinjer, berättar Filip Elland, hållbarhetschef. Sedan kan vi önska att man flyttar fokus än mer från energieffektivitet till hela den komplexa frågan om koldioxidutsläpp. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 procent av de utsläppen i Sverige men man måste komma ihåg att 75 procent av dem kommer från om- och nybyggnation. ett ur den aspekten är energianvändning inte det största problemet utan man måste arbeta för att väva in en minimering av koldioxidutsläppen, framhåller Filip Elland. – Där ser vi att det kommer att behövas bättre villkor, incitament, för den gröna finansiering som taxonomin omfattar eftersom våra kostnader blir högre. över med de ögonen varje år, att välja att behålla en byggnad är även det ett investeringsbeslut. Man räknar med att över en femtedel av den svenska obligationsmarknaden nu är grön. Att det genom taxonomin blir en standardisering och klarhet i vad som gäller för att kallas en hållbar Hur kan man påverka i de projekt ni har? Hur arbetar ni med att få kunder att tänka i andra, längre perspektiv och ha klimatutmaningarna i fokus? – Vi diskuterar mycket kring hur man kan skapa drivkrafter och ge bra alternativ. Genom att agera smart kan man visa, om vi tar ett exempel, att trästomme är vettigare än betongstomme utan att det behöver bli dyrare. Just nu är vi i en transformering, vi måste ställa om och påverka. Vi gör också scenarier kring klimatrisker. Vår senaste årsredovisning visar klart att vi inte kommer klara Parisavtalet om vi inte agerar bestämt. Men detta är en utmaning, också för att se hur nuvarande bestånd kan komma att vara värderat om tjugo-trettio år, avslutar Filip Elland. HB