Tidningen Energi 1
Pragmatiker med klimatkoll Den svenska klimatpoli
tiken måste bli skarpare om vi ska nå målen om nettonollutsläpp. Det menar Klimatpolitiska rådet. Men dess tillträdande ordförande, Johan Kuylenstierna, är ändå optimistisk – och menar att coronapandemin kan snabba på omställningen. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ERIK CRONBERG V i träffas två dagar efter det amerikanska valet. USA har precis formellt dragit sig ur Parisavtalet och valresultatet står fortfarande och väger. För klimatet tycks det vara ett ödesval. Men Johan Kuylenstierna ser det på ett annat sätt: – Man ska inte överdriva betydelsen av presidentens makt i den här frågan. De amerikanska utsläppen påverkas i första hand av marknadsförändringar. Den förnybara energin pressar olje och gaspriserna, och kol fasas ut successivt i prispressen, säger han. – För den globala samverkan är det givetvis inte bra att USA drar sig ur avtalet, men övriga länder är med och arbetet fortsätter ändå. Det är ett typiskt kuylenstiernskt svar, det vill säga optimistiskt. Han har blivit känd som sådan, inte minst i sin roll som klimatexpert i TV4 där han ungefär en gång i månaden får ett tiotal minuter på sig att reda ut en klimatpolitisk fråga för tvpubliken med en pedagogisk, men lättsam röst. Men från årsskiftet får han ytterligare en roll, lite mer ansvarsfylld. Då tar han över ordförandeskapet för Klimatpolitiska rådet, efter att ha varit vice ordförande sedan starten 2018. Här handlar det om att ge vägledning och rekommendationer till regeringen så att politiken stämmer överens med klimatmålen: nettonollutsläpp till 2045. Varje år släpper rådet en rapport om läget – och den senaste, som kom i mars, riktade delvis skarp kritik mot regeringens klimathandlingsplan: goda ambitioner men åtgärder vars effekter inte gick att bedöma. – Ja, vi vill vara tydliga i vår bedömning. Många förslag var bra men det saknades effektmål och det fanns inget tydligt ansvar för genomförande och resurser kopplat till målen. Samtidigt är han positiv till att regeringen tar till sig vad rådet säger. – De återkopplar på alla våra rekommendationer och många beslut som fattats under våren ligger även i linje med våra råd. Till exempel menade vi att samordningen i regeringen måste stärkas och i juni tillsatte de ett klimatkollegium med sju ministrar. Ett annat exempel är reduktionsplikten för biobränsle. Rådet menar också att det finns tre systemövergripande utmaningar för den svenska klimatpolitiken: – Först har vi behovet av den snabba elektrifieringen där vi måste få ett bättre helhetsperspektiv. Om till exempel Scania och Volvo ska satsa på elektrifierade tunga transporter måste vi ha en laddinfrastruktur på plats. Sedan har vi tillståndsprocesserna som måste gå snabbare och slutligen måste vi se till att öka den svenska kapaciteten för produktion av biodrivmedel på ett hållbart sätt. Men i grunden har Sverige ett bra utgångsläge TIDNINGEN ENERGI NR 7 2020 19