Tidningen Energi 1
Tema Vindkraft Det är så många intressenter att t
a hänsyn till. Det är en medveten risk när man utvecklar projekt. Det har blivit allt tuffare att få tillstånd. påverkan är lokal. Och i prövningarna har nyttan ingen särskild tyngd. – Dessutom har kommunen redan en stark ställning i processen genom sin översiktsplanering och som remissinstans, säger Tomas Hallberg. I oktober tillsatte regeringen en utredning för att undersöka om det går att ta bort eller förändra vetot samtidigt som det kommunala inflytandet ska tillgodoses på andra sätt, vilket välkomnas av branschen. E tt bolag som nyligen råkade ut för det kommunala vetot är Vattenfall. I Boarp, utanför Ulricehamn, planerade bolaget att bygga 17 vindkraftverk, men kommunen stoppade planerna i ett sent skede. – Det var inom ett område som pekats ut som lämpligt. Vi hade en komplett ansökan som Länsstyrelsen hade ställt sig positiv till och lagt runt 10–15 miljoner kronor i tid och energi, säger Daniel Gustafsson, ansvarig för landbaserad vindkraft på Vattenfall. För ett bolag som Vattenfall är summan kanske inte jättelik, men för många aktörer utgör det kommunala vetot en stor affärsrisk. Vattenfalls vindkraftsportfölj är relativt välfylld ändå. Total satsar bolaget 19 miljarder kronor på vindkraft under 2020–21 på samtliga sina marknader. Det senaste och största projektet är Blakliden och Fäbodberget i Åsele och Lycksele, där man installerar 84 verk med totalt 353 MW. – Det är ett kluster med två parker som vi byggt parallellt. Det blir vår största landbaserade vindkraftpark hittills. Utöver det har vi ytterligare 15 projekt i olika faser, totalt handlar det om 2 500–3 000 MW, säger Daniel Gustafsson. Men en del av dessa projekt riskerar att gå samma öde till mötes som i Boarp, enligt Daniel Gustafsson: – Det är så många intressenter att ta hänsyn till. Det är en medveten risk när man utvecklar projekt. Det har blivit allt tuffare att få tillstånd, konstaterar han. Men det är inte bara kommunerna som säger nej. Det finns en rad motstående intressen: försvaret, rennäringen, miljöaspekter och den folkliga acceptansen. För att underlätta processerna vill Svensk Vindenergi lyfta upp klimatnyttan i alla förordningar: – Enklast vore det om myndigheternas instruktioner 24 NR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI Antalet nya vindkraftsansökningar har minskat med 70 procent sedan 2017. Tomas Hallberg, Svensk Vindenergi. uppdateras så att klimatfrågan finns med i alla beslut som fattas och att miljöbalken kompletteras så att klimatnyttan får större tyngd. Då blir intresseavvägningarna enklare. Vi tycker också att kommunerna måste få ta del av de ekonomiska fördelarna av vindkraften, genom att fastighetsskatten skulle kunna gå dit. 2023, när vindkraftsproduktionen når 45 TWh, handlar det om 300 miljoner kronor per år, säger Tomas Hallberg. Även på Energiföretagen är man bekymrad över den ryckiga tillståndsgivningen. – Eftersom vindkraften växer så kraftigt är det inte allvarligt idag, men för framtiden måste det här lösas. Vi måste säkerställa att vi kan hitta bra vindkraftslägen. Därför är det bra att regeringen nu ska utreda att ta bort eller refomera vetot, säger Per Holm, ansvarig för vindkraft på Energiföretagen. För att öka motivationen för kommuner att satsa på vindkraft vill Energiföretagen se att kompenserande åtgärder för lokal nytta utreds, till exempel bygdepeng till dem som berörs av en vindkraftspark. D En investerare i vindkraft behöver titta i ett 30-årsperspektiv. Daniel Gustafsson, Vattenfall. en snabba utvecklingen av vindkraft har även lett till andra utmaningar, till exempel väldigt stora svängningar i elpriserna och till och med negativa priser under blåsiga timmar. Det betyder att marknadsläget blir ordentligt pressat för alla elproducenter. – Priserna är låga nu, men de går upp och ner. En investerare behöver titta i ett 30årsperspektiv. Vi jobbar också med PPA (Power purchase agreement), det vill säga långsiktiga avtal med olika parter där vi kan säkra priset under lång tid, säger Daniel Gustafsson på Vattenfall. I marknadspipen för vindkraft ligger också stora infrastrukturprojekt som kan driva upp efterfrågan. Det handlar om att producera grön vätgas med vindkraftsel genom vattenelektrolys, vilken ska kunna användas till exempel för att producera fossilfritt stål (hybrit) och emetanol till transportsektorn. Men de satsningarna är på sikt. – Det är bra att vindkraften växer, men samtidigt har vi en överetablering som gör att alla elproducenter får problem med lönsamheten. Det kan få stor inverkan på marknaden och påverka leveranssäkerheten.