Tidningen Energi 1
Tema Vindkraft mar när kärnkraftverket i Ringhals
fick stå standby för att klara spänningen i kraftsystemet. – Visst finns det stabilitetsutmaningar med en ökad andel vindkraft. Men i länder som har betydligt mer vindkraft än i Sverige har man utvecklat flera stödtjänster. I Sverige kan vindkraften bidra med en eller två tjänster för reglering och spänningsstabilitet, medan det till exempel på Irland finns sju–åtta tjänster för detta, säger Tomas Hallberg. E Vi har en överetablering som gör att alla elproducenter får problem med lönsamheten. Svenska kraftnät måste säkerställa att vi kan föra över el i ledningarna oavsett hur elproduktionen ser ut, säger Per Holm på Energiföretagen. Även för Svensk vindenergi är nätutbyggnaden ett orosmoment för vindkraftens framtid. – Tillståndsprocesserna för elnät måste snabbas på och förenklas och elnäten behöver moderniseras. Svenska kraftnät investerar alldeles för lite i näten. Dessutom måste marknaden för stödtjänster utvecklas så att vindkraften kan delta, säger Tomas Hallberg. Leveranssäkerheten har kommit i fokus denna somn annan högaktuell fråga rör havsvinden, som väntas stå för 20 procent av den nya vindkraften enligt vissa beräkningar. Många stora ansökningar ligger hos Svenska kraftnät. Här väntar aktörerna på regeringens besked om anslutningsavgifter, det vill säga om staten ska betala kraftledningarna ut till vindkraftsparkerna. Produktionskostnaden för havsvind är än så länge betydligt högre än för landbaserad, men om staten står för anslutningsavgifterna blir kalkylen mer intressant. I andra länder med högre elpriser och starkare stödsystem växer den havsbaserade vinden starkt. – Havsvindkraft är givetvis bra, men den måste ha samma förutsättningar som annan kraftproduktion. Vi riskerar att få en dyrare elmarknad om vi subventionerar den genom anslutningsavgifter, säger Per Holm. Tomas Hallberg på Svensk vindenergi hoppas dock givetvis på en slopad anslutningsavgift, för att skynda på utvecklingen. Men havsvinden kommer nog ändå på sikt tror han. – Sverige har en lång kust med grunda vatten så potentialen för svensk havsvindkraft är mycket stor. Kostnaderna för havsvind sjunker men är inte tillräckligt låga ännu med tanke på de låga elpriserna. Om inte anslutningsavgiften tas bort får man vänta tills produktionskostnaden möter elpriset, säger han. ”Det är viktigt att vindkraften blir jämnt spridd” Det behövs mer vindkraft i södra Sverige för att vindkraftens utbyggnad ska vara hållbar. Det anser Energi myndigheten och Naturvårdsverket i sin nya vindkraftsstrategi. Enligt Energimyndighetens analyser behöver Sverige cirka 100 TWh ny vindkraft till 2040 för att klara målet om 100 procent förnybar elproduktion och klimatmålet. Men hur ska man klara detta med tanke på alla målkonflikter som finns? Det är bakgrunden till de båda myndig heternas arbete med att ta fram en nationell strategi för en hållbar vindkraftsutbyggnad, som ska redovisas i december. – Vi vill skapa förutsättningar för att 26 NR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI den omfattande utbyggnaden som vi tror kommer, sker på ett hållbart sätt, säger Maria Stenkvist, projekt ledare på Energi myndigheten. En central del i strategin är ett nationellt planeringsunderlag där man har brutit ned 100 TWh på regional nivå. Av det antas drygt 80 TWh uppföras på land och cirka 20 TWh till havs. Maria Stenkvist, Energi myndigheten. – Vi har gjort geografiska analyser och tittat på länens yta, elproduktion, elkonsumtion och potentiella konfliktytor med mera. Och utifrån detta ser vi ett behov av att knappt 50 TWh av den nya vindkraftsproduktionen placeras i elområde 3 och 4 (södra delarna). Det är viktigt att vindkraften blir jämnt spridd. I strategin finns även förslag om en ändring av det kommunala vetot som innebär att tillstyrkansbeslut kommer tidigt i ansökningsprocessen och blir bindande för kommunen. I strategin lyfts också vikten av att underlätta för generationsväxling så att platser som idag används för vindkraft kan återanvändas. Nästa steg är att länsstyrelserna får i uppdrag att ta fram ett regionalt planeringsunderlag för vindkraft, med strategin som bas. Dessa ska sedan utgöra stöd för kommunernas översiktsplanering. JOHAN WICKSTRÖM