Tidningen Energi 1
Underhåll Fjärrvärmerör HÅLL KOLL PÅ RÖREN Att fö
rlänga livslängden på fjärrvärme rören kan innebära stora besparingar för energibolag. Nu pågår forskning inom flera områden för att utveckla nya tekniska metoder för att bedöma rörens status. TEXTER: LINUS OLIN I Sverige finns cirka 2 500 mil fjärrvärmerör, varav en stor del installerades under 1960- och 70-talen. Att byta alla dessa rör skulle kosta i storleksordningen 115 miljarder kronor enligt vissa bedömningar. Att förlänga livslängden av rören är således en viktig fråga för energibranschen. Idag är det svårt att göra statusbedömningar av nedgrävda ledningar på ett kostnadseffektivt sätt. I många fall är underhållet reaktivt, vilket innebär att man agerar när en skada väl uppstått. Julia Kuylenstierna, programansvarig för Energiforsks program FutureHeat, menar att det finns en stor potential för besparingar. – Det finns stora vinster med att utföra ledningsbyte vid precis rätt tidpunkt, varken för tidigt eller för sent, säger hon. Därför är forskning om statusbedömning och prediktivt underhåll prioriterade områden, bland annat inom Futureheat. Här beskrivs några metoder som utvecklas för att göra bättre statusbedömningar. 1. UNDERSÖKNING AV STÅLETS SKICK Idag är det svårt att hitta korrosionsskador på fjärrvärmerör utan att behöva gräva fram rören till höga kostnader. Projektet Pipestatus, som stöttades av Vinnova och avslutades 2019, testade sex olika metoder och identifierade två som särskilt lovande: delta-t-metoden och den elektrokemiska metoden. Delta-t-metoden används redan idag, till exempel av Öresundskraft. Delta-t-metoden är en så kallad akustisk metod och går ut på att skicka ut ljudvågor i ledningarna för att kunna bedöma den kvarvarande godstjockleken på rören. Ju tunnare metall, desto högre är risken att det uppstår skador och läckage. Delta-t-metoden ger information om ledningens genomsnittliga status längs en sträcka. Om samma sträcka mäts kontinuerligt kan man också få information om godstjocklekens förändring. Inom FutureHeat har man valt att plocka upp och vidareutveckla den elektrokemiska metoden som kan användas för att hitta punktvisa beläggningsskador på fjärrvärmerör. Metoden går ut på att skicka ner ström i rören, där eventuella korrosionsskador i metallen ger utslag Magnus Ohlsson på Öresundskraft, ett av bolagen som använder delta-t-metoden för att upptäcka korrosionsskador. som går att mäta. En skillnad mot delta-t-metoden är just att den elektrokemiska metoden ska kunna användas för att hitta punktvisa skador på ett rör om man lyckas utveckla den som planerat. Mätningarna görs ovan jord genom att teknikern står ovanför rören som ska undersökas och sticker ner en elektrod i marken. En utmaning är att få strömmen att hitta till rören utan att ledas genom något annat metalliskt i marken. – Om vidareutvecklingen av den elektrokemiska metoden lyckas blir det en förhållandevis enkel och billig metod att använda, som förhoppningsvis kan komma ut på fälten rätt snabbt, säger Julia Kuylenstierna. Just nu kretsar forskningen kring att reda ut det praktiska kring hur metoden kan användas. Bland annat studeras effekterna av olika markförutsättningar och metodens lämplighet för olika typer av fjärrvärmerör och kulvertar. 46 NR 7 2020 TIDNINGEN ENERGI FOTO: ANDRÉ DE LOISTED