Dagens Transport & Logistik 1
INLEDARE Logistik i obalans Pandemin har satt str
ålkastarljuset på logistikens betydelse för samhällsmaskineriet. Logistik kan betecknas som det globala blodomloppet för hur flödet av varor distribueras ut via de logistiska kanalerna. Och när det uppstår proppar i logistikkedjorna så får det allvarliga konsekvenser i många delar av samhället. Före pandemin kanske man inte tänkte så mycket på vilket intrikat system logistiken är för att flytta varor från producent till konsument. I dag ser vi hur en störning leder till en annan som i sin tur får konsekvenser i tredje och fjärde led. Mest påtaglig är varubristen. Handlarna vittnar om tomma hyller inför julhandeln. Än värre är att insatsvaror till industrin fastnar i någon hamn och gör att tillverkningsindustrier periodvis står still. Bristerna har fått många tillverkare att tänka om när det gäller ”just in time”. I stället bygger man upp egna lager av kritiska komponenter, något som naturligtvis fördyrar slutprodukten. Ett annat fenomen är bristen på lastbilschaufförer. Förarbristen har fått konsekvenser för leveranserna i Sverige. Åkerierna måste tacka nej till uppdrag för att man har svårt att hitta personal. Den svenska åkeribranschens behov är 50 000 lastbilschaufförer under en tioårsperiod. Samma problematik syns i flera länder. I USA söker företag med ljus och lykta efter chaufförer och i Storbritannien tvingades flera tankstationer och restauranger stänga på grund av leveransproblem. Enligt den brittiska branschorganisationen Road Lagerhaus Association saknas i dag 100 000 lastbilschaufförer landet. Bristen orsakas delvis av att utbildningen av chaufförer har När hamnarna korkar igen är det guldläge för flygfrakten. Foto: SAS Cargo stått still under pandemin samtidigt som e-handeln fullständigt exploderat. Och kaoset på transportmarknaden för containrars skapar ökade fraktpriser. Det råder egentligen ingen brist på containrar men de som finns befinner sig på fel ställen vilket ställer till det för befraktarna. Priset på containerfrakter har ökat med 840 procent på ett år och notan får tas av konsumenten i form av dyrare varor. I många Nordamerikanska hamnat får fartygen vänta i drygt två veckor på att komma till kaj för att lossas. Ett enda fartyg kan frakta varor till ett värde av en miljard dollar – varor som inte når konsumenten i tid vilket skapar stora kapitalförluster. Efterfrågan på varor i USA är rekordstor tack vara en expansiv ekonomisk politik. Men det det råder varubrist vilket i sin tur innebär höjda priser. Och höjda priser resulterar i stigande inflation. Inflationen i USA ligger på på 6,2 procent, den högsta sedan 1990. Bedömare menar att Sverige kommer att följa efter när det gäller inflationen. Inflationen i Sverige är den högsta sedan hösten 2008. KPIF-inflationen var under oktober var 3,1 procent, 1,1 procent över riksbankens mål på 2 procent. Detta kommer naturligtvis att påverka den kommande lönerörelsen då inflationen gröper ur köpkraften och påverkar konsumentprisindex. Obalanser i logistikkedjorna påverkar inte bara varuflödena. Hela samhällsmaskineriet blir lidande av improduktiva faktorer som bara innebär kostnader och fördyrningar. Man kan hoppas att erfarenheterna från pandemin får branscher och beslutsfattare att noga tänka igenom hur de logistiska processerna ska se ut i framtiden. Av Peter Höök MÖTESPLATSEN FÖR DIG inom lager, transportoch logistikbranschen www.transportochlogistik.se 4 DAGENS TRANSPORT & LOGISIK NR 6 • 2021