Nordisk Infrastruktur 1
Lyfter fram elvägar som prioriterat område Text:
Peter Höök Elektrifierade vägar kan bidra till att minska utsläppen av koldioxid från vägtrafiken som idag står för en tredjedel av Sveriges samlade utsläpp. Vägorganisationen PIARC lyfter nu fram elvägar som ett prioriterat område. Program Elvägar tar fram underlag och genomför demonstrationer för att öka kunskapsunderlaget. Programmet samverkar internationellt, inte minst med Tyskland, för att få en bred och djup kunskapsbas och dra lärdom av andra. Ett exempel är samarbetet med föreningen World Road Association, PIARC, där Trafikverket, tillsammans med fler aktörer bidragit i framtagandet av en rapport kring Elvägar. – Rapporten blir ett mycket bra komplement I vårt arbete och jag är väldigt glad att denna världsomspännande vägorganisation har identifierat elvägar som ett viktigt och prioriterat område att följa. Rapporten ger en utmärkt beskrivning av allt som sker inom elvägar i världen och visar på den snabba utveckling som nu sker inom området, säger Jan Pettersson, programansvarig för Elvägar I Trafikverket. Studien granskar de senaste teknikerna för elvägar och hur olika affärsmodeller kan se ut. Vidare ger rapporten en bedömning av vad som krävs för en implementering. Vi kan konstatera att PIARCs resonemang kring kostnader för elväg skiljer sig från andra rapporter vi tagit del av. Det tydliggör att vi behöver mer verklighetsbaserad kunskap och det hoppas Foto: Göran Fält vi kunna få med en, eller flera, piloter, menar Jan Pettersson. Planen är att inom de närmaste fem åren genomföra minst en pilotstudie där man kan testa hela kedjan. I det ingår bland annat att pröva affärsmodeller – vem eller vilka som ska äga och driva elvägarna. Sträckor som är intressanta att studera bör vara omkring 20–30 kilometer långa. De ska vara tungt trafikerade och kopplade till områden med stabila transportbehov, gärna med inslag av skytteltrafik. Flera tekniska lösningar för elväg kan bli aktuella. Olika tekniker kan vara bäst lämpade för skilda typer av trafik (slingor, slutna system eller fri trafik), topografi och områden (berg och dalar, stad eller landsbygd), liksom typ av fordon (bussar, arbetsfordon eller personbilar). Programmet studerar elvägar för tung godstrafik, men ett elvägssystem skulle också kunna utformas så att det även passar för eldrivna personbilar. Källa: Trafikverket Satsar 100 miljoner kronor på vattenrestaurering Text: Peter Höök Länsstyrelsen Skåne får stöd från EU till att dra igång ett av Europas största vattenrestaureringsprojekt. Drygt 100 miljoner kronor satsas på förbättrad vattenkvalitet och att stärka hotade fiskbestånd i sju vattendrag i Sydsverige, där vattenkraftverk miljöanpassas, dammar rivs och viktiga livsmiljöer återskapas. I Skåne görs insatser i Rönne å, Helge å och Verkeån. – Det är oerhört glädjande att vi har fått vår ansökan godkänd av EU:s Life-program i tuff konkurrens med Europas övriga medlemsländer. Vi drar igång i höst och håller på ända till 2025 med insatser i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Vi kommer att utveckla nya, hållbara och innovativa lösningar som förhoppningsvis kan kopieras och genomföras i andra länder i EU, berättar projektledaren Ivan Olsson på Länsstyrelsen Skåne som driver Life Connects, som projektet heter. Andra aktörer i Life Connects är Havs- och vattenmyndigheten, Uniper, Karlstads universitet, Länsstyrelsen i Kalmar län, Klippans kommun och Sportfiskarna. – I Life Connects kopplar vi ihop industri, forskning, myndigheter och ideella organisationer. Aktörer som annars kan ha motstående intressen strävar här åt samma håll vilket är nyckeln till en långsiktig effektiv flodrestaurering och hållbar vattenförvaltning, säger Ivan Olsson och tilllägger att den starka forskningskomponenten i projektet är av central betydelse för att åtgärderna ska bli framgångsrika. Den totala budgeten för Life Connects är tio miljoner euro, vilket motsvarar drygt 100 miljoner kronor, av vilka EU bidrar med runt 60 procent och Havs- och Vattenmyndigheten med Länsstyrelsen Skåne restaurerar vattendrag i Skåne, Blekinge och Kalmar län. Foto:Martin Falklind omkring 20 procent. Insatser planeras i sju vattendrag: Rönne å, Mörrumsån, Emån, Alsterån, Virån, Helge å och Verkeån. NORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 5 20 1 9 • 1 7