Nordisk Infrastruktur 1
RAPPORT TRAFIKVERKET Att göra godstågen längre oc
h tyngre skulle innebära ökad godskapacitet på banorna. Att skapa förutsättningar för högre hastigheter är också något som trafikverket tar upp i sin rapport. Foto: Hector Rail trafikerar sträckan. Gruppens arbete syftar till att förbättra kvaliteten i trafiken och rapporterar direkt till ledningen för godskorridoren. - Fordon Varje fordonsfel kan snabbt få konsekvenser för andra tåg. Effektområdet omfattar samtliga motorvagnståg, lok och lokdragna vagnar som är tidtabellslagda för transport av resenärer eller gods i Sverige. Inom TTT finns även ett nionde område som främst omfattar kundnöjdheten, men som även kan bidra till en punktligare tågavgång från plattformarna. Effektområdet kallas Trafikinformation och omfattar trafikinformation vid störningar i järnvägstrafiken. Syftet är att bidra till att resenärerna får snabb och korrekt information i olika digitala kanaler och på tåget, stationerna och plattformarna. Statistik från åren 2013-2018 visar att de registrerade störningstimmarna i områden Avgångstid och noder, Från utland och Trafik- och Resursplanering nästan uteslutande ligger på godstågen, medan området Fordon har dubbelt så många registrerade störningstimmar på godståg jämfört med resandetåg. Dessa fyra områden tillsammans står för över hälften av det totala antalet registrerade störningstimmarna i hela järnvägssystemet. Att hitta effektiva åtgärder för att minska störningstimmar i de nämnda områdena och säkerställa att dessa genomförs är därför mycket viktigt för att kunna förbättra punktligheten för godstrafiken. Av det totala antalet störningstimmar i järnvägssystemet står godstågen för cirka två tredjedelar och resandetåg för en tredjedel. När det gäller andelen utförda tågkilometer är förhållandet det omvända, dvs en tredjedel utförs av godstågen och två tredjedelar av resandetåg (under 2018). Godstågens andel störningstimmar i förhållande till utförda tågkilometer är alltså betydligt högre än för persontåg. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder för att minska störningstimmarna och därigenom öka godstågens punktlighet. Det räcker emellertid inte med att enbart förbättra godstågens punktlighet för att förmå varuägare till att flytta över godstransporter från väg till järnväg. För att varuägare ska ha förtroende för järnvägen och våga lita på att godset kommer fram i tid behöver ryktet om järnvägens punktlighet och pålitlighet vara väl underbyggt. Arbetet inom de åtta utpekade områden behöver därför fortsätta för att punktligheten i hela järnvägssystemet och på alla tågsorter ska kunna förbättras. Även forskning och innovation är av stor betydelse för att nå punktlighetsmålen och förbättra järnvägssystemets robusthet. Järnvägens karaktär som ett sammanhållet flödesproduktionssystem kräver djupgående forskning, och det behöver analyseras hur störningar uppstår, vad som är deras rotorsaker och verkningar i systemet samt hur de sprids. I TTT:s resultatrapport38F39 redovisas ett antal FOI-projekt som genomförs med syfte att förbättra punktlighet och robusthet. Fortsätta pågående arbete tillsammans med järnvägsbranschen inom TTT för att öka punktligheten. TTT ska under 2019-2020 fokusera på godstrafiken. Kapacitetstilldelning och tågplan I de intervjuer Trafikverket genomfört i uppdraget har det från såväl tågoperatörer, speditörer och varuägare framförts att nuvarande kapacitetstilldelningsprocess inte är anpassad för godstrafikens behov. Branschen saknar flexibilitet i kapacitetstilldelningsprocessen och pekar på flera hinder och behov som rör kapacitetstilldelning och tågplaner och som påverkar möjligheterna att lösa transportbehovet på järnväg. - Branschen efterfrågar en ökad möjlighet att ansöka om och beställa tåglägen mer flexibelt och med kort varsel. Det handlar om att kunna beNORD I SK I NFRASTRUKTUR NR 5 20 1 9 • 6 1