Transportnytt_4_2022 1
Gry Larson (t v) och Emelie Lönn går i trean resp
ektive tvåan på transportutbildningen på Mimers Hus i Kungälv. ”Har redan fått jobberbjudande” Gry Larson och Emelie Lönn är två av rekordmånga unga kvinnor som ska bli lastförare. De lär inte sakna jobb efter skolan, men det löser inte den långvariga förarbristen. Text och foto: Lars Andersson När 18-åriga Gry Larson skulle välja till gymnasiet valde hon mellan att läsa naturbruk för att bli lantbrukare eller gå på fordons- och transportgymnasiet för att bli lastbilsförare. Valet föll till slut på transportgymnasiet, där hon idag går i trean på Mimers Hus i Kungälv några mil norr om Göteborg. — Jag tänkte ”var finns det jobb”, och insåg att om jag ska bli lantbrukare så måste jag flytta ut på landet. Och jag vill vara kvar här i området, säger hon och tillägger 22 att det sannolikt fanns fler faktorer som påverkade valet. — Både min pappa och farbror kör lastbil, och det är klart att de tyckte det var jättekul att jag valde det här. Gry Larson är en del av en tydlig trend, nämligen att andelen kvinnliga elever på fordons- och transportgymnasiet ökar stadigt och har gjort så i flera år. Enligt Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (TYA) är det idag rekordmånga tjejer som går på transportprogrammet och som i årskurs 2 har valt transportinriktningen— det vill säga den inriktning som leder till att man blir yrkesförare inom gods- och persontransporter. Mer exakt är idag andelen kvinnliga elever på transportutbildningen 33 procent, det vill säga ungefär var tredje elev. Det är de högsta siffrorna någonsin sedan TYA började mäta fördelningen tjejer och killar, och som exempel kan nämnas att motsvarande siffra år 2015 var 16 procent. NR 4- 2022 TRANSPORTNYTT