Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Notiser
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Tema knä: När knät tar smällen
Vårdguiden Skador som kan drabba knät
Vårdguiden Eleonores väg tillbaka
Vårdguiden Träna knäna!
Vårdguiden Artros kommer ofta smygande tema Knä AR
TROS – kommer ofta smygande Artros kan göra ont, ibland så ont att man knappt kan gå. Sjukdomen går inte att bota men med rätt träning kan man återfå rörligheten och bli smärtfri. Operation eller knäprotes är alternativ i vissa fall. TEXT JOHAN ÖBERG var tionde man och var femte kvinna över 60 år har artros, ju äldre desto vanligare. Artros kan man få i alla kroppens leder men vanligast är knän och höfter. Artros kallades förr ledförslitning men den beteckningen är vilseledande. Brosket slits nämligen inte ner genom att lederna används, utan blir tvärtom bättre av att du rör på dig. Sjukdomen beror på att vissa enzymer bryter ner ledbrosket. Övervikt och stillasittande är kända riskfaktorer. Man vet också att artros delvis är ärftligt och att tidigare skador ökar risken att få artros när man blir äldre. Träning lindrar Nedbrytningen av brosket leder till att det blir ojämnt eller skavs ner mot benpiporna. Trycket på benen i knät fördelas då ojämnt och det gör ont – ibland så ont att man knappt kan gå. Akut smärta kan bero på inflammation i knät som många med artros får vid enstaka eller återkommande tillfällen. Den behandlas med kortisonsprutor och/eller antiinflammatoriska läkemedel. Sjukdomen går inte att bota men kan ofta lindras avsevärt med rätt träning, antingen i atrosskola eller med ett individuellt program som man kan få hjälp med av en fysioterapeut (se separat artikel). Sjukdomsförloppet är ofta utdraget över många år, med gradvis ökande smärta och rörelsesvårigheter. 8 Att avgöra om det är artros eller någon annan ledsjukdom eller skada kan vara svårt, även för fysioterapeuter och ortopeder. Ibland behöver man röntga knät för att utesluta till exempel tumörer och för att upptäcka eventuella tidigare knäskador, som kan vara en bidragande orsak. – Träning i lagom doser där man bland annat stärker lårmusklerna, är viktigt. Viktminskning är också bra för att minska påfrestningen på knäna, säger ortopeden Björn Barenius. ”Träning i lagom doser där man bland annat stärker lårmusklerna, är viktigt.” I vissa fall kan artrosen leda till att knät blir felvinklat. Då kan det bli aktuellt med operation som avlastar den inre delen av knät, så kallad osteotomi. Då tar ortopeden bort en kil av benet för att knät ska fungera i normal vinkel igen. – Det kan ta uppemot ett år att återhämta sig, men resultaten blir normalt mycket goda, säger Björn Barenius. – Allt fler får dessutom en ny knäled inopererad redan i 50årsåldern. Tidigare var det mest betydligt äldre som fick det. Eftersom en knäled i plast håller i 15 – 20 år kan man behöva göra två sådana operationer under sin livstid, tillägger han. n MER INFORMATION 1177.se/knaledsartros 1177 Vårdguiden nr 2 2016
Vårdguiden Janne blev hjälpt av artrosskolan
Vårdguiden Missa inte chansen: Ta cellprov!
Vårdguiden Drick lagom!
Vårdguiden Välkommen härliga sommar
Vårdguiden Långvarig psykos drabbar ofta unga vuxn
a
Vårdguiden Psykos: "Jag såg mönstret tidigt"
Vårdguiden Trasselben?
Vårdguiden Kosttillskott ingen genväg till hälsa
Vårdguiden Cina blev sjuk av kosttillskott
Vårdguiden Fosterdiagnostik: Hallå därinne!
Vårdguiden Aktuellt i sommarvården
Vårdguiden Ta hand om dig i sommar!