Årsskrift 2009 Sida 1
Årsskrift 2009 Sida 2
Årsskrift 2009 Sida 3
Årsskrift 2009 Sida 4
Årsskrift 2009 Sida 5
Årsskrift 2009 Sida 6 Klubben och banan är inte sa
mma sak I förra årets årsskrift skrev jag om golfens ”kris” och behovet av att föryngra medlemskåren i Sällskapet. I år känns båda lika aktuella så jag börjar med att vädja till alla medlemmar att värva nya medlemmar bland era yngre golfkamrater och/eller släktingar. Det blir också allt tydligare att den gamla ordningen med golfklubbar som debiterar samma årsavgift till alla medlemmar, oberoende av hur mycket de spelar, tillhör en svunnen tid. Även modellen att skicka faktura på hela beloppet på en gång och dessutom mitt i vintern, när ingen spelar, verkar överspelad. Även om jag är ordförande i ett Sällskap som ska vårda golfens tradition och historia så innebär inte det att jag kan försvara ett gammalmodigt sätt att ta betalt. Ska golfen överleva behövs månadsavgifter via autogiro för dem som betalar för obegränsat spel och alternativa medlemsformer med rörlig debitering för dem som spelar mindre. N är det gäller problematiken med brevlådeklubbar så finns det en enkel lösning. Det brevlådeklub- barna säljer i dag är egentligen SGF:s licens som ger tillgång till hcp-systemet och därmed en golf-legitimation som ger möjlighet till greenfeespel. Om SGF själv säljer sin licens så har inte Vikbolandet m.fl. klubbar längre någon attraktiv produkt att sälja. Då kan medlemskapet i en klubb återigen bli den sociala tillhörighet som det en gång var. På 50-talet valde man inte klubb primärt efter hur mycket det kostade utan mer för att man gillade de människor som utgjorde medlemsstocken i just den klubben. Banans karaktär och kvalitet var heller inte lika avgörande för valet av klubb som det är i dag. Nu 6 I skrivande stund nås vi av budet att allas vår käre Åke Skeppare har avlidit. En stor förlust både för sällskapet men också för hela golfetablissemanget, där Åke utgjorde ett lysande undantag, som med stor kärlek till spelet på sitt underfundiga och kluriga sätt alltid lyckades fånga sin lyssnare och läsare och ”prove his point”. Åke kommer alltid att finnas med oss i vårt Sällskap. har många svenska golfare spelat på fantastiska banor runt om i världen och kräver att deras egen klubb i Sverige ska presenteras på samma sätt (trots en mindre banbudget och ett sämre klimat). I min värld är det väldigt viktigt att skilja på begreppen ”klubb”, ”bana” och ”anläggning”. En klubb är den sociala sammanslutningen där alla medlemmar känner en gemenskap utifrån stadgar och verksamhet. En bana är den plats på vilken man spelar golf och en anläggning är den totala infrastrukturen med bana (banor) och byggnader (och det som erbjuds i byggnaderna som gym, restaurang, shop etc). Detta blir på något sätt tydligare på de privata anläggningarna där man äger banan och ska försöka komma överens med en ideell klubb som vill spela på anläggningens bana. I den vevan har FSG (Golfbaneägarnas förening) gjort ett golfpolitiskt utspel där man inte längre accepterar gratisspel av folk med s.k. introduktionskort. Man vill också ha kostnadstäckning när man upplåter banan för arrangemang som beslutas av klubbar, distrikt och förbund. I den värld där alla banor ägdes av klubbar var det inget problem att ”byta” arrangemang
Årsskrift 2009 Sida 7
Årsskrift 2009 Sida 8
Årsskrift 2009 Sida 9
Årsskrift 2009 Sida 10
Årsskrift 2009 Sida 11
Årsskrift 2009 Sida 12
Årsskrift 2009 Sida 13
Årsskrift 2009 Sida 14
Årsskrift 2009 Sida 15
Årsskrift 2009 Sida 16
Årsskrift 2009 Sida 17
Årsskrift 2009 Sida 18
Årsskrift 2009 Sida 19
Årsskrift 2009 Sida 20
Årsskrift 2009 Sida 21
Årsskrift 2009 Sida 22
Årsskrift 2009 Sida 23
Årsskrift 2009 Sida 24
Årsskrift 2009 Sida 25
Årsskrift 2009 Sida 26
Årsskrift 2009 Sida 27
Årsskrift 2009 Sida 28
Årsskrift 2009 Sida 29
Årsskrift 2009 Sida 30
Årsskrift 2009 Sida 31
Årsskrift 2009 Sida 32
Årsskrift 2009 Sida 33
Årsskrift 2009 Sida 34
Årsskrift 2009 Sida 35
Årsskrift 2009 Sida 36
Årsskrift 2009 Sida 46
Årsskrift 2009 Sida 47
Årsskrift 2009 Sida 48