Tidningen Energi 1
Tema Energieffektivisering som inte är kopplade t
ill produktionen, till exempel belysning, värme och ventilation. Idag står Sveriges 1 200 största företag för ungeJag tror att företag har mycket att vinna på att lyfta upp energieffektivisering till ledningsnivån. Mila Brandt, Energimyndigheten. fär halva Sveriges energianvändning, berättar Mila Brandt. Dessa företag är enligt lag ålagda att kartlägga sin verksamhet minst vart fjärde år för att identifiera lönsamma energieffektiviseringsåtgärder, berättar hon. Hittills har de rapporterat till Energimyndigheten att de effektiviserat sin energianvändning med 4 TWh sedan 2016. Men det finns potential på minst 4 TWh till, konstaterades i den första kartläggningsperioden. – Siffran är nog större i praktiken. Den stora potentialen finns när ett företag ska investera i ny utrusning eller renovera sina fastigheter och lokaler. Jag tror också att företag har mycket att vinna på att lyfta upp energieffektivisering till ledningsnivån, säger Mila Brandt. I början av oktober slog EU fast att medlemsländerna ska kapa elanvändningen med fem procent under topplasttimmarna när effektbehovet är som störst. Man har också satt ett frivilligt mål om att sänka elanvändningen med tio procent fram till den 31 mars nästa år. Samtidigt har Sverige ett eget politiskt mål om att energiintensiteten – förhållandet mellan energianvändningen och bruttonationalåprodukten – ska vara 50 procent mer effektiv 2030 jämfört med 2005. Det målet sattes i samband med energiöverenskommelsen 2016 och idag är man uppe i 29 procent. Energimyndighetens beräkningar visar att målet inte kommer att kunna nås med nuvarande arbetstakt. Men man har föreslagit en rad åtgärder i sitt senaste budgetunderlag som man presenterat för regeringen. – Övergripande har vi föreslagit utökade medel för att kunna genomföra, men också förlänga olika initiativ som är inriktade på en resurseffektiv energianvändning inom industrin och på byggnader där det finns stor potential. Bland annat vill Energimyndigheten se en satsning på energirenovering av småhus och flerbostadshus och väcka liv i det nedlagda initiativet Energisteget, som var ett program riktat mot företag och sektorer inom gruv- och tillverkningsindustrin. – En större energirenovering av hus och fastigheter är också synkat för att uppfylla EU:s skärpta krav som föreslås i de direktiv som just nu är under förhandling om energieffektivitet (EED) och byggnaders energiprestanda (EPBD), säger Mila Brandt. I regeringens budgetproposition för 2023 tycks EnergiDen största potentialen för industrier att minska energianvändningen är att se över sina stödprocesser. myndigheten ha fått visst gehör. Här är energieffektivisering ett prioriterat område. Totalt vill regeringen satsa cirka 1,2 miljarder kronor under 2023–2025, bland annat för att stödja konvertering av uppvärmningssystem och energieffektiviserande renovering av småhus. E tt annat konkret förslag som kan bli aktuellt längre fram, och som många menar skulle kunna öka takten i energieffektiviseringsarbetet, är vita certifikat. Förslaget bygger på att energiföretagen tilldelas en kvot för hur mycket man ska energieffektivisera utifrån sin årliga energiförsäljningsvolym som deras kunder ska uppfylla via certifikaten. Det är meningen att företagen ska köpa upp tjänsterna på marknaden. Lotta Bångens anser att det är ett bra förslag eftersom det kräver konkret utförd energieffektivisering. Hon framhäver också att det är billigare att spara 1 kWh än att bygga ut ny produktion. – Det finns nästan inga lagar och regler som ställer den typen av krav idag. Och det vore dumt av samhället att inte bidra till att realisera den potential som finns, nu när energi, och specifikt el, behövs inom transport- och industrisektorn. Erik Thornström på Energiföretagen är tveksam. Han menar att systemet har utretts flera gånger tidigare och att slutsatsen varit att det är ineffektivt. – Det är åtgärder som ändå skulle ha gjorts. Det skapar en tungrodd administrativ apparat och troligen skulle energibolagen behöva anställa människor för att hantera detta. Vi förordar i stället enklare stödsystem för energieffektivisering som till exempel auktionsbaserade system. 22 NR 4 2022 TIDNINGEN ENERGI