Tidningen Energi 1
Bilden Västerås Bergrummet ska värma Västerås Det
droppar grundvatten från taket när vi når det första bergrummet – 180 meter långt och 25 meter högt. Utrustade med stålhätta, hjälmar och reflexvästar har vi sakta tagit oss allt längre ned. Bredvid oss står en pump som slår taktfast med ett splonkljud, följt av ett swish och sedan avges lite ånga i den fuktiga luften. – Det flyter fortfarande upp olja här och vi behöver få bort så mycket som möjligt. Vi har insett att saneringen kommer att bli dyrare än vi trodde. Och det kommer att bli en utmaning att installera ledningar här, säger Rikard Svensson, projektledare för bergrummet på Mälarenergi. Vi befinner oss i Västerås gamla beredskapslager för olja som nu håller på att göras om till ett hetvattenlager på 300 000 kubikmeter, motsvarande 13 GWh fjärrvärme. – Vårt kraftvärmeverk producerar både fjärrvärme och el men fjärrvärmen är prioriterad. Vid kallt väder reduceras elproduktionen till förmån för värmeproduktion. Genom att lagra varmvatten för fjärrvärme här kan vi få en ökad elproduktion utan att behöva bygga ett nytt kraftverk. När det lagrade varmvattnet används i fjärrvärmesystemet så frigörs mer utrymme för elproduktion, säger Rikard Svensson. Energilagret består av tre stycken bergrum som inrymde ett års lager av olja till det lokala kraftvärmeverket. Lagret var i drift från 1971 till 1985, då det mesta av oljan togs bort. Bergrummet i Västerås kommer bli ett av världens största energilager, enligt Rikard Svensson som berättar att intresset från forskare varit stort. – Forskarna har ett unikt läge nu att följa det här projektet från början och de kan också hjälpa oss med våra modelleringar, säger Rikard Svensson. – Bergrum som används som energilager ger en större flexibilitet i fjärrvärmeproduktionen och gör att mer planerbar el kan produceras och kan därmed bidra till att jämna ut obalanserna på elmarknaden. MARIE KOFOD-HANSEN 8 NR 4 2022 TIDNINGEN ENERGI