Nordens Tidning 1
genomförs genom enkäter riktade till ett slumpmäs
sigt urval civilsamhällesorganisationer med olika inriktning. Uppföljningen belyser bland annat frågor om dialog mellan det civila samhället och den offentliga sektorn på kommunal, regional och statlig nivå, organisationernas ekonomiska villkor och deras syn på lagar och regler. I den senaste undersökningen som presenterades i oktober 2015 synliggörs trossamfundens roll som civilsamhällesaktörer och situationen för ideella föreningar idag jämförs med situationen 2012. flera Delar av arbetet på myndigheten syftar till att stärka kompetensen och kunskapsutvecklingen hos offentliga tjänstemän i civilsamhällesfrågor. Detta för att myndigheter och kommuner ska bli bättre på att ta tillvara kunskap och erfarenheter från det civila samhället. För detta krävs bland annat förståelse för organisationernas situation och kompetens att skapa bra möten och dialoger. Det finns flera metoder och verktyg som kan användas för att förbättra dialogen. Ett av dem är den europeiska koden för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocesser. Med den går det att skapa en tydligare gemensam bild mellan de olika parterna om former för dialogen och vilka förväntningar som gäller för den. Myndigheten administrerar den nationella samtalsplattformen Partsgemensamt forum. Där diskuterar representanter från regeringen och civilsamhället hur förutsättningarna för det civila samhällets organisationer kan förbättras. I årliga sammanställningar beskrivs konkreta förslag på hur politiken kan vidareutvecklas för att förbättra det civila samhällets förutsättningar och villkor samt anger utmaningar på några viktiga områden. Myndigheten arbetar även med fördjupande nationella utbildningar på högskolenivå (i samarbete med Ersta Sköndal högskola) såväl som skräddarsydda utbildningar för myndigheter och kommuner. Vi har också startat ett myndighetsnätverk där erfarenheter och kunskaper delas. Det finns också motsvarande nätverk för bidragsgivande myndigheter. Genom myndighetens bidragsfördelning samlas även kunskap om det civila samhällets utveckling, organisering och samspel med övriga samhället. I rapporten resultat och effekter 2015 återrapporteras hur vissa av de bidrag som myndigheten fördelar till ideella organisationer och stiftelser har använts och vad de fått för effekter. I Sverige pågår nu flera omfattande statliga utredningar som berör det civila samhället i stort. En av dem handlar om civilsamhällesaktörer som utförare av offentliga uppdrag, men också det civila samhällets roll i demokratin. Det uppdraget redovisas till regeringen i slutet av februari 2016. Det pågår också flera politiska processer kopplade till ett tilltagande antal nyanlända till Sverige där det civila samhällets organisationer har varit snabba på att anta de möjligheter och utmaningar som kommer med det. Det civila samhällets roll i samhället och det offentligas förmåga att möta och stimulera detta kommer med all sannolik frågor av växande betydelse inom den närmaste framtiden. OScar SvenSSOn , uTredare mucF Studieförbundens roll i att skapa en meningsfull väntan för nyanlända Många människor söker sig just nu bort från krig och konflikter till skydd och ett nytt liv i Norden. En lång och farofylld resa som övergår till en lång väntan på uppehållstillstånd. Den här hösten har det visat sig ett enormt engagemang från civilsamhället att hjälpa till och att möta de människor som kommer och på sikt underlätta etablering i arbetslivet och samhället i stort. det ideella engagemanget är över all förväntan. alla studieförbund vittnar om en kraftig tillströmning av personer som vill engagera sig i flyktingmottagandet. i hela landet startas nu studiecirklar som syftar till att flyktingarna ska lära sig om svenska språket och samhället. Studiecirklarna handlar om allt från bakning, cv-skrivning för akademiker, akvarellmålning och grönsaksodling till kunskaper om myndighetskontakter och skolkontakter för föräldrar. Studieförbunden samlar civilsamhället och är en infrastruktur för engagemang för föreningar, nätverk och individer i hela landet. Studieförbunden har tillsammans över 370 medlems- och samverkande organisationer på central nivå och verksamhet i alla Sveriges 290 kommuner, 365 dagar om året. hos studieförbunden möts människor i sin lust att lära, oavsett om det gäller kultur eller natur, sång eller dans och om en är ung eller gammal. I det livslånga lärandet finns något för alla. Studieförbunden arbetar just nu ytterst aktivt med att underlätta etableringen i arbetsliv och samhället i stort för de många som söker sig till Sverige. när det gäller många av dagens samhällsutmaningar är folkbildningen och studieförbunden en del av lösningen. metoden är densamma som den alltid har varit, att främja demokrati och deltagande i samhället genom att skapa möten mellan människor och öka förståelsen för andra, stärka det egna självförtroendet och deltagandet i kultur och uppmuntra kunskapssökande. Folkbildning som metod är unik för norden. där grundas mötet med deltagarna i flexibilitet inför deras intresse och viljor. lärandet och skapandet som sker i studiecirkel eller kulturarrangemang ska alltid utgå från individens egna förkunskaper och mål. hos studieförbunden och i föreningslivet skapas naturliga mötesplatser där människor med olika bakgrund kan mötas. dessa möten utvecklar Sverige och är en del av den nordiska modellen. david SamuelSSOn generalSekreTerare FOlkBildningSFörBundeT de svenska studieförbundens intresseorganisation – Folkbildningsförbundet – samlar de tio studieförbunden: Studiefrämjandet, ibn rushd studieförbund, medborgarskolan, nBv, kulturens Bildningsverksamhet, aBF, Studieförbundet vuxenskolan, Sensus studieförbund, Studieförbundet Bilda och Folkuniversitetet. I Norge finns systerorganisationen Voksenopplärningsforbundet (vofo), i danmark adult learning in denmark (daea) och i Finland Bildningsalliansen och Fritt Bildningsarbete (FBa). nordens tidning nr 4 | 2015 15 FOTO: ShuTTerSTOck/arThimedeS