Nordens Tidning 1
innebär för stor risk för arbetsgivaren att anstä
lla i Norge. – Arbetsgivarna står för en stor del av kostnaderna och ansvaret om en anställd blir får svårigheter på arbetsplatsen, säger han. kjell Broström Berättar att personer som är öppna med att de har erfarenhet av psykisk ohälsa väcker oro hos personalrekryterare som kan föreställa sig att personen ska vålla problem på arbetsplatsen och ha hög frånvaro. Men detta är inte relevant, menar han, eftersom erfarenhet av psykisk ohälsa och den återhämtningsprocess som det innebär, ofta gör människor starkare och mer medvetna om hur de kan hantera motgångar i livet. – Arbetsgivarna behöver mer kunskap. Dels för att underlätta anställningar av personer med psykisk ohälsa. Dels behöver det inte leda till så mycket turbulens och långdragna omplaceringsärenden, om en anställd drabbas. Den förra regeringen tog initiativ till Kjell Boström:, intressepolitisk talesman för NSPH, paraplyorganisation för tretton brukarorganisationer inom området psykisk ohälsa. Det svenska systemet med många kontrollstationer i sjukförsäkringen som leder mot utförsåkning kan motivera vissa. Men för NSPH:s grupper skapar det ångest som minskar chanserna till återinträde på arbetsmarknaden. Hjärnkoll som arbetar med att förändra attityder hos arbetsmarknadens parter (som vi skrev om del 2 i den här artikelserien). Men det räcker inte. – Det behövs en miljardsatsning med – Det har gjorts olika studier i Danmark som visar att människor i arbetslivet har svårt att acceptera personer med psykisk ohälsa. Det är okej att det finns personer med psykisk ohälsa i företaget, men de ska helst jobba på någon annan avdelning. Det säger Knud Kristensen, ordförande för den danska föreningen Sind som organiserar brukare, professionella och anhöriga. Själv är han anhörig och utbildad statsvetare. Han håller med Kjell Broström om att fördomar och diskriminering är det främsta skälet till att människor med psykisk ohälsa utestängs från arbetsmarknaden. Dagfinn Björgen, landleder på Mental Helse i Norge, och med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, menar att arbetsmarknaden diskriminerar eftersom det arbetsmarknadens parter och SKL för att få någon egentlig effekt. Alla inser att det går att motivera nationalekonomiskt. Diagnoser av det här slaget tenderar att leda till livslångt utanförskap som kostar samhället ännu mer. Till frågan om arbete mot fördomar och stigmatisering vill Kjell Broström lägga faktorer som handlar om individens förutsättningar, så som privatekonomi och möjligheten att få adekvat vård inom rimlig tid. Gruppen personer med psykisk ohälsa är ekonomiskt mycket svag. Personer med psykiskt funktionshinder har högst andel aktivitetsstöd eller sjukersättning av samtliga personer med funktionshinder. Många lever också på försörjningsstöd, vilket innebär 3 880 kr i månaden plus boendekostnader för en ensamståArtikelserie om psykisk ohälsa psykisk ohälsa är idag den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Trots detta är kunskapen om psykisk ohälsa begränsad både hos både arbetsgivare och välfärdsaktörer. psykisk ohälsa är också fortfarande omgärdat av stigmatisering. kombinationen av okunskap och tabun leder till att människor i onödan hamnar i ett livslångt utanförskap. med den här artikelserien undersöker vi hinder och möjligheter för människor med psykisk ohälsa på arbetsmarknaden. del 1. ungdomar del 2. arbetsgivarna del 3. vården Del 4. Brukarorganisationerna ende vuxen. Det framgår av NSPH:s och Hjärnkolls gemensamma rapport Minuskontot från 2013. – Har man inte pengar så att man klarar sig, upptar oron för mat för dagen hela tankeverksamheten. Dålig ekonomi i sig påverkar den psykiska hälsan negativt. Under sådana omständigheter kan det vara en oöverstiglig uppgift att gå till Arbetsförmedlingen eller söka praktik. – Innan detta basala behov är tillgodosett, spelar det ingen roll hur många fina rehabiliteringsinsatser man kan erbjuda. Människor är helt enkelt för stressade för att ta dem till sig, säger Kjell. Han menar att det svenska systemet med många kontrollstationer i sjukförsäkringen som leder mot utförsåkning kan motivera vissa. Men för NSPH:s grupper skapar det ångest som minskar chanserna till återinträde på arbetsmarknaden. – Det kanske hade fungerat även för personer med psykisk ohälsa om vården hade fungerat som den ska. Men idag kan det vara väntetider på över ett år, särskilt för gruppen med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Människor väntar på vård, samtidigt som dagarna i sjukförsäkringen tickar på. Det kan leda till att en person blir utförsäkrad innan hen ens har fått adekvat vård. – God vård är också en förutsättning för ett återinträde på arbetsmarknaden, säger Kjell Broström. Dagfinn Björgen uttrycker liknande synpunkter: – Idag har vården stort fokus på medicin, och det räcker inte för att man ska klara ett arbetsliv. Området är sammansatt och psykiatrin borde fundera mer över hur man ska få människor att klara nordens tidning nr 4 | 2015 27