STT 1
STT Vecka 4 onsdag 24 januari 2018 15 Lajka ”Vi h
oppas förändra människors syn på folkmusik.” ISAK BERGSTRÖM Medlemmar: Mats Gawell spelar gitarr och klockspel. Linnea Aall Campbell spelar fiol. Isak Bergström spelar dragspel. Bakgrund: Mats Gawell från Örebro är frilansmusiker och även medlem i trion Höst. Linnea Aall Campbell är frilansmusiker från Hälsingland, har varit konstnärlig ledare för Hälsingebarocken. Isak Bergström, även han från Hälsingland, har medverkat i bandprojektet Laya Bazaar, varit konstnärlig ledare för ”Den sista konserten” och är en av initiativtagarna till Folkmusiker mot rasism. Första albumet: Lajka släpptes 15 september, finns på musiktjänster som Spotify och Itunes och kan även köpas via gruppens hemsida. Planerad spelning: 3 maj på Musikens hus i Göteborg. Gruppen Lajka består av (från vänster) Mats Gawell som bor i Örebro, Linnea Aall Campbell, Göteborg, och Isak Bergström, Uddebo. FOTO: PONTUS LINDSTRÖM Lajkas första album kom ut i höstas. UDDEBO Gruppen Lajka verkar i den nya folkmusikvågen, där folkmusik breddats på olika sätt med influenser från jazz, blues, indisk och irländsk musik. Isak Bergström, Uddebo, är stolt över gruppens första album som släpptes i höstas. Man har kunnat lyssna till dem på kulturföreningen Tre trappor upp i Tranemo, annars har de spelningar över hela södra Sverige. De tre musikerna i Lajka hittade varandra under musikhögskoletiden i Stockholm och bildade bandet 2011. Eller ja, Linnea och Isak kände varandra långt tidigare och har spelat ihop i femton år. – Vi i bandet bodde nära varandra de första tre-fyra åren så vi hittade vårt sound och samarbetsformer. Nu ses vi och fräschar upp repertoaren inför spelningar, säger Isak Bergström. För nu bor de tre medlemmarna längre ifrån varandra, i Örebro, Göteborg och Isak Det finns ett stort intresse för folkmusik idag även bland yngre i städerna, och en hel del av Lajkas spelningar handlar om att spela upp till dans, traditionell schottis och vals. Men låtarna på deras första album är något helt annat. Bergström i Uddebo. Isak flyttade från Stockholm till Uddebo för 1,5 år sedan, köpte hus och är just nu pappaledig med sonen Nils. – Uddebo är ett grymt ställe, både allmänmänskligt och för konstnärer, det är bara lite långt till mina hemtrakter i Hälsingland. Med folkmusiken som plattform har gränserna suddats ut med influenser från jazz, blues och irländsk och indisk musik, varifrån beror på vem av medlemmarna som skrivit låten. – Alla i gruppen skriver låtar men vi jobbar lite olika. Jag tar med en idé till bandet och sedan kan vad som helst hända. Mats kommer med färdig skrivna noter i stämmor som vi sedan utvecklar tillsammans. Lajka är ett användbart namn, efter den ryska hunden som var först ut i rymden. Men särskilt ryska är inte deras influenser, även om en låt på albumet heter ”Russian Rag”. Det har tagit dem några år till första skivan. – Vi har inte tidigare gjort det jättejobb som det är att få till en inspelning. De hittade en studio i Visby där de fått god hjälp att jobba med produktionen. – Vi är sjukt nöjda med resultatet och hoppas albumet kan förändra människors syn på vad folkmusik är. Vårt digitala tidevarv till trots har de ändå släppt en fysisk cd, förutom att musiken finns på digitala musiktjänster. – Vi är mycket ute och spelar, det är så man som folkmusiker försörjer sig idag. Då känns det bra att också ha med en skiva så folk kan köpa med musiken hem. De är bra på att arbeta i projekt och det tilldelade verksamhetsstödet från Kulturrådet 2018 ger dem ekonomi för resor och inköp av utrustning. Nu planerar de för en arbetsvecka i vår för att göra ny musik, men hoppas också att skivan ska fungera som trampolin för årets spelningar. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com Många vill hjälpa Ionut TRANEMO Ionut Gogos är tillbaka i hembyn i Rumänien och tackar så mycket för de pengar som samlades in i december för att hjälpa honom och hans barn. I början av december berättade STT om Ionut Gogos från Rumänien, om hans situation, de allt mindre inkomsterna som han får genom att tigga utanför matbutiken i Tranemo, och om hans två barn som lämnats hos släktingar i Rumänien. Hur han hellre skulle vilja ha enklare arbeten än behöva sitta i kylan utanför matbutiken och hoppas på människors medkänsla och givmildhet, men allra helst kunna vara mer hemma med sina barn. Marita Pahlén som är pensionerad journalist och engagerad i kommunpolitiken i Tranemo är en av dem som har engagerat sig lite mer för Ionut Gogos. – Vi har konså takt gott som varje dag, säger hon. Hon sa sig i artikeln villig att förmedla pengar till Ionut vid en insamling, och allra helst om människor skulle kunna tänka sig att donera en mindre summa varje månad för att kunna ge ett mer varaktigt bistånd. Hon fick mycket respons efter artikeln i STT och ett 25-tal personer har hört av sig med en gåva. – Vi fick ihop Ionut hälsar och tackar alla som har bidragit. MARITA PAHLÉN 4 400 kronor i december, kanske människor var extra generösa inför julen. Jag gjorde ett kort som jag gav till honom med namnen på alla som bidragit. Ionut Gogos är nu tillbaka i hembyn Buzau i Rumänen. – Han blev jätteglad för pengarna och hälsar och tackar alla. Han har köpt ett rejält lass ved, det är kallt i inlandet och ved är dyrt, säger Marita Pahlén. Många av deltagarna i insamlingen har sagt sig villiga att donera varje månad så Marita har redan kunnat skicka ner en summa pengar till Ionuts rumänska bankkonto för januari och hoppas kunna bidra med mer. – Det kan förhoppningsvis göra att han kan stanna kvar längre hemma hos sina barn, säger Marita Pahlén. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com TRANEMO BYGDEN AMBJÖRNARP | DALSTORP | GRIMSÅS | GÖLINGSTORP | HOFSNÄS | HULARED | LIMMARED | LJUNGSARP LÄNGHEM | MOSSEBO | MÅNSTAD | NITTORP | ROSENLUND | SJÖTOFTA | TORPA | TRANEMO | UDDEBO | ÖLSREMMA REDAKTÖR: ANN SOFIE WAHLBERG · 0325-479 52 ”Det är inte lätt att få arbete i Rumänien.” IONUT GOGOS Ionut Gogos använder översättningsprogrammet i sin mobil för att göra sig bättre förstådd i samtal med Marita Pahlén. Ionut Gogos säger att de allra flesta är vänliga, de som inte är det bryr han sig inte så mycket om. Men han märker att han får allt mindre slantar så det är svårt att både klara sina egna utgifter här, och kunna skicka hem pengar till familjen i Rumänien. FOTO: ANN SOFIE WAHLBERG I Rumänien har Ionut två pojkar som bor hos släktingar. De heter David och Marius. Allt svårare situation för Ionut TRANEMO Ionut Gogos befinner sig i Sverige sedan fyra år, för att försörja sina två barn kvar i Rumänien. Där finns inga jobb för honom att få. El, vatten och ved kostar mycket. Tillsammans med flera från samma by bor han utanför Borås och åker varje dag till Ica i Tranemo. Det är kallt att sitta utanför Ica i Tranemo. Resan från Bredared är lång. Där bor han tillsammans med sin syster och pappa, i en husvagn hos Siinto Hämäläinen, boråsaren som engagerat sig mycket för romer. Det tar en timme och tio minuter till Tranemo, och ett månadskort kostar nästan 1 200 kronor. Ionut Gogos, 36 år, har suttit utanför Ica i Tranemo i fyra år. Här känner han många. Många är vänliga och hjälpsamma, men Ionut märker att han får allt mindre pengar till skänks. Det är många som konkurrerar om männi skors givmildhet i dag. Utanför snart sagt varje matbutik eller apotek sitter en person, ofta romer från Östeuropa. Det är svårt att få pengar över, när Ionut köpt mat och busskort, för att via banken skicka pengar till sin familj i Buzau i Rumänien. Där har han de två sönerna David, sju år och Marius, nio år, som bor hos släktingar. Deras mamma gick bort i cancer för fem år sedan. I Rumänien är det nu nästan lika kallt som här, och det behövs pengar till hyran för huset, till el, vatten och ved. Och sönernas skolavgifter. Ionut talar en del svenska, men det kan ändå svårt att förstå vad han menar. Han använder översättningsprogrammet i mobilen för att lättare förstå och göra sig förstådd. Med vid intervjun är Marita Pahlén från Uddebo, tidigare radiojournalist och kommunpolitiker. Hon är en av de som brukar hjälpa honom. – Vi hjälper varandra med olika saker, säger hon. – Marita är en fin vän, säger Ionut och ansiktet spricker upp i ett leende. – Det är naturligtvis ingen lösning i längden att människor tigger och att man ger pengar, säger Marita, men i stället för att blunda kan man i alla fall hjälpa någon människa. Men EU måste börja ställa krav på Rumänien att de ska ta hand om sina medborgare. De får pengar från EU för att förbättra för romerna, som har en hemsk situation, men de pengarna tycks inte nå fram. Kanske kan Ionut resa hem till Rumänien i slutet av december. Att resa med en minibuss med många passagerare är inte alltför kostsamt. Men först behöver han ha tillräckligt med pengar för att kunna återvända till Borås. Ionut har gått åtta år i skola. Efter det har han tagit korta daglönejobb. – Men det är inte lätt att få arbete i Rumänien. De kan säga till mig, nej du får inget jobb, men nästa som frågar, han får jobb. Diskriminering är ett ord Ionut nickar åt när han hör. Så trots att han längtar till Rumänien, till sin familj och barnen så är det ändå bättre förutsättningar att försörja familjen här i Sverige. Men han upprepar att han hellre skulle vilja arbeta än att tigga. Han måste bara anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen och få de fyra sista siffrorna i personnumret, för att kunna ta ett jobb i Sverige. Det har han rätt till som EU-medborgare. Något enklare arbete som att måla eller trädgårdsarbete. Om det skulle införas ett förbud mot tiggeri, som det talats om i flera kommuner, vet han inte vad han skulle göra för att försörja familjen. – Men det allra bästa vore om Ionut kunde få vara kvar i Rumänien med sina pojkar, säger Marita, som funderar över om intresse finns för en grupp att gå ihop och skänka 100 kronor var i månaden till honom och sönerna. Det är något hon i så fall skulle vara villig att hjälpa till att organisera. ANN SOFIE WAHLBERG annsofie@stthuset.com STT skrev om Ionut Gogos från Rumänien i vecka 49- 2107.